Digg: Svensk målstyrning för digitalisering otydlig

I den första utgåvan i serien DIGG reflekterar valde analysenheten att fokusera på mål för digitaliseringen av offentlig sektor. Rapporten publicerades i slutet på förra året, men Theodor Andersson menar att den fortfarande är relevant.

– Målet för digitaliseringspolitiken i Sverige är att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi behöver veta vad och hur vi ska göra för att uppnå det, men främst varför. I rapporten efterlyser vi en målbild, säger han.

De tekniska förändringar som har skett på senare tid – inte minst vad gäller AI – har medfört en perspektivförskjutning som sätter krav på öppenhet och insyn och tillit.

Sverige var framstående när det kom till övergången mot ett informationssamhälle, men har sedan dess halkat efter vad gäller digitalisering. På frågan om varför hänvisar Theodor Andersson till Lennart Schöns produktivitetsparadox.

– Bara för att man inför ny teknik behöver man inte bli mer produktiv. Vi behöver också implementera nya arbetssätt, nya roller och så vidare. Annars går vinsterna förlorade.

Lära sig av andra länder

I rapporten undersöker myndigheten bland annat hur landets målstyrning i jämförelse med länderna Japan och Finland, för att påpeka hur målstyrning av digitaliseringen kan användas som ett verktyg för att uppnå samhällsviktiga mål. I Japan utgår målstyrningen från en vision om Samhälle 5.0, ett människocentrerat samhälle med hög integration mellan cyberrymden och det fysiska rummet. Summan av ett antal strategier ska förverkliga visionen som ett nytt samhällskontrakt, och samhällskontraktet ska här ses som en gemensamt hållen föreställning om vilka skyldigheter och rättigheter medborgare har och vad staten åtar sig att erbjuda samhällets olika aktörer i utbyte mot de funktioner som upprätthålls.

– De börjar med att fråga ”Vad vill vi lösa för rådande problem idag?” och sen ”vad har vi för teknik för att lösa dessa problem med?”, berättar Theodor Andersson.

Och Finland hör till världstoppen när det gäller offentliga digitala tjänster, och finländarnas digikompetens pekas ut som bäst i EU i DESI 2022.

– I rapporten är vi inne på att det är det politiska ledarskapet som skiljer Finland och Sverige åt. Ett exempel på det är deras AI-strategi. I Finland har man haft målet att gemene man ska ha upplevt att någonting är annorlunda idag jämfört med för fem år sedan på grund av hur regeringen använt sig av AI. Det är mätbart och konkret, säger han.

Den svenska samverkan

I DIGG:s analys av statlig förvaltnings digitalisering 2020 konstaterades att förekomsten av faktisk och praktisk samverkan mellan myndigheter inom digitaliseringsområdet hade brister. Även Statskontoret har kommit fram till att regeringens strategier för digitalisering saknar mätbara mål, en tydlig överblick och utpekade ansvar för aktörer kopplade till särskilda områden. Theodor Andersson föreslår att Sverige ska bli bättre på att skapa fler arenor och forum för frivillig samverkan, och framförallt riktlinjer och policy för samskapande mellan myndigheter och aktörer för fortsatt digitalisering inom offentlig sektor.

– Det finns två saker som gör digitaliseringsfrågan svår i Sverige: Finansiering och förvaltning på lång sikt. Viljan finns, men innan man sätter i gång så vill man veta vem som är ansvarig och vems budget som berörs. Där har vi inte tydliga svar, säger han.

Läs DIGG reflekterar här.