Digital kompetens bristvara inom offentlig sektor

I en ny rapport från Göteborgs universitet konstaterar en forskargrupp att det saknas övergripande analyser av hur efterfrågan av digital kompetens ser ut inom privat och offentlig sektor, samt hur den utvecklats över tid.

För att kunna titta på behovet av digital kompetens inom offentlig sektor undersökte forskargruppen cirka 1,3 miljoner platsannonser hos Arbetsförmedlingen. Genom att använda en EU-definition analyserades innehållet i annonserna med hjälp av en särskilt framtagen programvara. På så sätt fick de ett index och kunde tack vare olika jämförelsetal se utvecklingen över tid.

Resultaten visar på en fördubbling i efterfrågan av digital kompetens under perioden 2006–2019 inom offentlig sektor. Och det är särskilt kommunerna som utmärker sig med den största ökningen. Efterfrågan sker på bred front i alla yrkeskategorier, inte bara för specialister. En tydlig ökning av krav på digital kompetens ser man till exempel för fritidspedagoger.

Stannar av i regioner

Skillnaden i utveckling är tydlig mellan offentlig sektors olika nivåer. Samtidigt som kommunernas efterfrågan av digital kompetens har ökat så har den avstannat något inom myndighetssektorn och stannat av helt inom regionsektorn från 2016.

”En bidragande orsak till tronskiftet är att myndigheternas utveckling avstannar något och att regionernas i det närmaste stagnerar frän 2016 ”, skriver forskarna i sin rapport.

En annan anledning till att efterfrågan har stannat av kan vara att både staten och regionerna tror att de tillgodosett behovet av digital kompetens inom sina organisationer. Detta trots att den digitala samhällsutvecklingen pekar i motsatt riktning.

Högre efterfrågan i privat sektor

I rapporten har forskarna gjort samma analys på̊ de trettio mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen (OMX30) och sedan jämfört resultaten med siffrorna från offentlig sektor. Jämförelsen visar markant högre efterfrågan på digital kompetens i privat sektor, jämfört med offentlig sektor. Forskarna kan fastslå att efterfrågan på digital kompetens är konstant lägre inom offentlig sektor.

”Samtidigt ser vi hög samstämmighet vad gäller ökningstakten. Privat sektor verkar helt enkelt ligga några år före”, skriver forskarna i rapporten.

Forskarna konstaterar att med nuvarande takt kommer de offentliga organisationerna i termer av digital kompetens att vara ikapp privat sektor först år 2035.

Unvik panikrekryteringar

I rapporten poängterar forskarna vikten av att rekrytera proaktivt, det vill säga innan en akut kompetensbrist uppstår. Ett exempel som ges är den rekryteringskampanj som pågått för att rekrytera programmeringskunnande lärare. Här har bristen uppstått innan rekryteringsbehovet blev identifierat och följden blir ett akut rekryteringsbehov för att täcka upp nuläget.

En proaktiv rekrytering är nämligen ett strategiskt instrument för att digitalisera menar forskarna. Men för att lyckas med detta behöver både offentliga aktörer och den politiska nivån öka sin förståelse för den digital kompetensens betydelse för organisationen. Här krävs det både tydligare mål och perspektiv på digital kompetens i rekryteringsprocesserna.

Risken är annars att digitaliseringen sackar efter inom de offentliga organisationerna på grund av bristande kompetens.

Om studien

Studien Den stora vågen: digital kompetens i offentlig sektor genomfördes av Johan Magnusson, docent i informatik, Vasili Mankevich, forskare informatik och Fredrik Svahn, docent i informatik, alla vid Göteborgs universitet.

Cirka 1,3 miljoner av totalt 6,7 miljoner platsannonser från Platsbanken analyserades. I analysen av privat sektor användes cirka 50 000 platsannonser från bolag som är representerade på börsen OMX i Stockholm.

För att göra en bedömning av digital kompetens i respektive platsannons användes European Skills Competences and Occupations flerspråkiga klassificering från Europakommissionen.

Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) är ett forskningscentrum bestående av forskare från Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Arbetet bedrivs inom ramen för forskningskonsortiet Digital Förvaltning.

Till rapporten