Astra-chefen: Därför är AI kvalitetsprofessionens bästa vän

Anders Karlsson driver sedan ett år ett innovationsprojekt för att få igång AI-applikationer i Astra Zenecas olika verksamheter, och har funnit att mer traditionella kvalitetskontroller och processbeskrivningar fortfarande har stor relevans. Och att kontroll av data, det vill säga klassisk data management, har blivit viktigare än någonsin. 


– Får man inte rätt data in får man inte heller rätt data ut. AI är ingen trollande Harry Potter. Det handlar också mycket om att förstå hur man instruerar AI att göra rätt. Hur kan man bäst kvalitetssäkra instruktionerna? Det är sådant vi vill ta reda på, säger Anders Karlsson. 


Motivationen är dels att man ökar kvalitetsarbetet, förklarar Anders Karlsson, men också att produktiviteten ökar – vilket i förlängningen leder till fler och bättre läkemedel på marknaden. 

AI som kvalitetssäkring


I de applikationer som Anders Karlsson och hans team har tagit fram kan AI:n processa data, visualisera den och presenterar den på ett tydligt sätt för den som ska fatta beslut. Det yttersta målet är att skapa ett pålitligt och jämt flöde utan något större behov av granskning.


– Vi har de senaste åren arbetat mycket med kvalitetsdata som vi har tagit fram från klassiskt kvalitetsarbete och den typen av mätningar. Sedan har vi försökt visualisera all den datan. Vi har såklart inte kommit ända fram ännu, men tanken är att vi lättare ska identifiera vilken typ av utmaningar vi har, säger han och tillägger: 


– Det traditionella kvalitetsarbetet handlar mycket om att säkerställa att alla har förstått det som förväntas av oss, exempelvis en ny ISO-standard. Tänk om vi kunde få hjälp att skriva instruktioner och redovisningar på rätt sätt, det skulle innebära jättestor nytta för oss, säger han. 


En annat värdefullt användningsområde är att förutse avvikelser med hjälp av AI och snabbt kunna sätta in riktade resurser mot det området.  

Det finns globala riktlinjer för hur man ska förhålla sig till den revolutionerande teknik som utvecklas i ett alltmer accelererande tempo, både vad det gäller etik och juridik. De efterföljer Astra Zeneca. Utöver dessa görs inför varje nytt projekt interna riskanalyser. 


– Vad finns det för risker, vad behöver vi ta höjd för? Sedan får man ta ställning till de risker man upptäcker. Detta görs redan gällande all ny IT och för all cybersäkerhet, säger han. 


En resa utan slut

Att ihop med övriga forsknings- och utvecklingsenheten undersöka möjligheterna med AI har varit enormt lärorikt förklarar Anders Karlsson. Läkemedelsbranschen hanterar stora mängder känslig data och då krävs såväl hög säkerhet såväl som minutiös riskmedvetenhet. Men när de bitarna sitter är förbättringsmöjligheterna med hjälp av AI oändliga. 


– Inte minst om man tittar på beslutsfattande. Idag blir vi människor, oavsett vilken bransch vi befinner oss i, överrösta av information. Det blir dessutom bara mer och mer av den. Hur kan vi med hjälp av AI presentera den informationen på ett korrekt sätt så att man möjliggör för rätt beslut från människan? Mitt mål är att besvara den frågan, säger han. 

Flera beståndsdelar redan där

För att lyckas med AI-transformationer behöver man enligt Anders Karlsson tona ner hajpen en aning. Många viktiga beståndsdelar finns nämligen redan där; det klassiska kvalitetsarbetet är applicerbart i implementering av modern teknik. Syftet är detsamma som det alltid har varit – ständiga förbättringar – men nu har vi bättre verktyg att förverkliga det. 


– Om man med hjälp av AI förstår olika typer av bias i människors beslutsfattande, då tror jag att vi på riktigt kommer bort ifrån kontrollerande processer och kan fokusera helt på progress. Och det kommer öppna upp dörrar för kvalitetsvärlden, avslutar han.