Göteborg är med och banar väg för AI i det offentliga

– Vi måste hitta nya sätt att jobba på.

Han och alla kollegor på nämnden för Intraservice ska se till att anställda och politiker besitter den kunskap som behövs för att utnyttja digitaliseringen till fullo, och har bland annat i uppgift att utreda hur AI kan effektivisera och automatisera stadens verksamheter.

– Det är tydligt även i politiken att vi behöver förändras och ställa om. Mognadsgraden ser lite olika ut, men i sin helhet är vi verkligen på gång! Vi har kommit en bra bit – framför allt inom AI, säger Dan Folkesson.

Staden håller just nu på att skapa riktlinjer för att skapa, upphandla, leda och styra med AI. Genom omvärldsanalyser, webbinarer och utbildningar stärks medarbetares digitala kompetens. Så småningom hoppas Intraservice också kunna erbjuda mikroutbildningar i AI som alla anställda, och kanske även politiker, får gå. Allt det här är en del av stadens plan för digitalisering, och ett sätt att hålla sig ”à jour”.

Lämna över montona arbetsuppgifter

Men Dan Folkesson och hans kollegor ser att Sverige inte kommer kunna utnyttja digitaliseringens fördelar till fullo om stat, region och kommun inte samarbetar. Därför gör staden också mycket på nationell nivå. Till exempel är Göteborg med och skapar framtidens AI-assistent för offentlig sektor. I första fasen ska sex kommuner och regioner samla in data som assistenten kan använda sig av.

Dan Folkesson tror att AI-assistenten kan ge många vinster för offentlig sektor, inte minst i form av avlastning.

– Vi kan lämna över monotont och tråkigt arbete till den för att effektivisera och fokusera på andra, mer kreativa arbetsuppgifter, säger han.

Bland annat ser Göteborg att AI:n skulle kunna hjälpa till med att skriva utredningar och ta fram beslutsunderlag samt översätta och tolka.

En virtuell 3D-modell för bättre planering

Göteborgs stad är också nationell föregångare på andra sätt. Sedan 2019 har Göteborg utvecklat en digital tvilling, en virtuell 3D-modell av staden som ska göra det lättare att visualisera och simulera stadsutvecklingsprojekt. Modellen inkluderar alltifrån gator och byggnader till lyktstolpar och träd, och tanken är att använda den för att en dag kunna förutse hur framtida byggen och händelser påverkar stadens utveckling.

Arbetet leds av Eric Jeansson, geodatastrateg på stadsbyggnadsförvaltningen. Han har arbetat med geografiska informationssystem och 3D-data i 25 år, och har länge velat skapa en digital tvilling av Göteborg. Förut saknades digitala förutsättningar för att förverkliga idéen, men tack vare framsteg inom spelvärlden kunde projektet bli av. Idag visualiseras Göteborgs digitala tvilling i en spelmotor som företaget Epic Games skapade för spelet Fortnite.

– Nu finns kapaciteten som krävs för att skapa en tvilling som är möjlig att ändra i. Det var ett tydligt behov från oss, säger Eric Jeansson.

Besöksnäringen starkaste drivkraft

Enligt honom finns det flera vinster med stadens digitala tvilling, även om det är svårt att påvisa direkta monetära värden.

Tänk dig till exempel ett möte mellan politiker och planarkitekter. Arkitekterna ska presentera ett stadsutvecklingsprojekt, fast i stället för att komma dit med statiska ritningar så kan projektet redovisas direkt i den virtuella världen. Där man kan man redigera enligt önskemål och hypotetiska scenarion för att bättre utvärdera olika utfall.

– Sådant kan leda till snabbare och bättre beslut, säger Eric Jeansson.

Men den digitala tvillingen ska inte bara vara ett verktyg för stadsplanerare. Ambitionen är att en dag använda den till att stadsinventera, berätta om Göteborgs historia och förvaltning, visa virtuell konst och göra staden mer robust genom att analysera potentiella säkerhetsrisker.

– Men den starkaste drivkraften just nu är besöksnäringen, säger Eric Jeansson.

Till exempel har Gothia Event kunnat få översikt över en ny arena som ska byggas i Göteborg, genom tvillingen. Och en dag kanske turister kommer kunna gå en virtuell tur genom staden.

”Skulle kunna användas på fel sätt”

Göteborgs digitala tvilling är dock inte publik än, delvis på grund av säkerhetsskäl. Eric Jeansson är tydlig med att modellen består av oerhörda mängder data, varav känslig sådan, som skulle vara förödande om den hamnade i fel händer.

– Den skulle kunna användas för att räkna ut var en attack skulle göra mest skada. Därför delas inte viss information ens internt. Till exempel vill Kretslopp och vatten inte dela med sig av sina data.

Med det sagt – Varför ska det offentliga ha digitala tvillingar, tycker du?

– Staden bygger väldigt mycket – hela kvarter, skolor och infrastruktur. Vi krocktestar dock inte vår stad. Jag tycker att vi borde göra det, och att det ska vara en självklarhet. Det är oerhört komplext att analysera hur man bygger en stad utan segregation, som är hållbar. Det är en konst. Och för den typen av uppdrag behöver man verktyg som dessa, säger Eric Jeansson.

Felaktig beställning av en algoritm

Viljan, potentialen och ambitionerna finns i Göteborg. Men det har också uppstått tillfällen då riskerna med digitalisering blev uppenbara. 2020 kommer inte bara kommas ihåg som ett pandemi-drabbat år, för i Göteborg finns det hundratals elever och vårdnadshavare som minns hur skolvalet i stadens kommunala grundskolor urartade på grund av en algoritm. Eller, det var inte algoritmen det var fel på, utan grundskoleförvaltningens beställning av algoritmen. Så löd slutsatsen i en internutredning som tillsattes efter att hundratals elever hade felplacerats. Problemet: algoritmen räknade ut närmsta väg till skolan utifrån fågelvägen i stället för gång- och cykelvägen.

Skolvalet 2020 ledde till 977 överklaganden, varav 324 ledde till att elever fick placeras om. Enligt Göteborg stad finns det inget som tyder på att grundskoleförvaltningen bröt mot lagen i sitt skolplaceringsarbete 2020, men grundskoleförvaltningen beklagar ändå misstaget.

– När något har gått fel så behöver man vara modig. Man måste kommunicera och göra omtag. Vi hade fel strategi när det upptäcktes att något var fel. Man måste kunna rycka i handbromsen, säger Helena Sjöberg som är avdelningschef styrning och ledning vid grundskoleförvaltningen i Göteborg.

”Behövs stöd på nationellt plan”

Skolvalsincidenten 2020 är ett exempel på vad som händer om människan inte har koll och kontroll över tekniken, säger Helena Sjöberg. Och Dan Folkesson på Intraservice håller med. För att Göteborg och det offentliga ska hänga med så behövs mer kunskap och mer samordning.

Det var han tydlig med i december, då Göteborg fick besök av civilminister Erik Slottner (KD) som tog en närmare titt på stadens digitaliseringsarbete. Dan Folkesson vill bland annat att regeringen förtydligar hur den kommande AI-förordningen, alltså världens första reglering av artificiell intelligens, ska hanteras.

– Kommunernas AI-modeller kommer att behöva klassificeras. Ska exempelvis det göras på 290 ställen i landet, eller ska det skötas på nationell nivå? Sådant hade varit bra att veta.

Men det finns främst en sak som Dan Folkesson poängterar.

– Det är uppenbart hur stort behovet för livslångt och kollegialt lärande är. Vi kan inte längre lära oss på samma sätt som förut. Och vi har inte råd att jobba som förut, avslutar Dan Folkesson.