Digitalisering och hållbarhet vässar kraven på kvalitetschefen

Kvalitetsrollen Kvalitetschefen har fått allt fler frågor på sitt bord, inte minst inom digitalisering och hållbarhet. Men att hitta de ultimata lösningarna på egen hand kan vara svårt. För att kunna driva kvalitetsutvecklingen framåt krävs samarbete, både inom den egna organisationen och i hela värdekedjan.

Digitalisering och hållbarhet vässar kraven på kvalitetschefen
Ida Gremyr. Foto: StockAdobe/Chalmers

Den tid är förbi när kvalitet var liktydigt med kvalitetskontroll, ofta slutkontroll av produkter. Numera har kvalitetsrollen breddats och integrerats med allt fler kompetensområden inom verksamhetsutveckling. Det kan bland annat illustreras av de nya titlar som dykt upp på senare tid där ”kvalitetschef” ersatts med till exempel ”QEHS” som står för Quality, Environment, Health and Safety.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

En som gått på djupet i sina studier av kvalitetsrollen är Ida Gremyr, professor vid avdelningen för Service Management and Logistics vid Teknikens Ekonomi och Organisation på Chalmers tekniska högskola. För några år sedan gjorde hon en studie tillsammans med Jason Martin, Mattias Elg och Andreas Wallo vid Linköpings universitet, där man undersökte de förändringar som bland annat digitaliseringen medfört för kvalitetsprofessionen.

– Det vi kunde se är att kvalitetsrollen är under ständig utveckling och ställer krav på nya färdigheter och kunskaper. Dagens kvalitetspraktiker behöver jobba på annorlunda sätt än tidigare, säger hon.

Intervjuer med kvalitetschefer

Studien har nu följts upp med en ny som Ida Gremyr håller på att genomföra tillsammans med Magdalena Smeds, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, som forskar och undervisar om kvalitets- och verksamhetsutveckling. Den nya studien har fokus på korrelationen mellan kvalitet samt digitalisering och hållbarhet. Intervjuer har gjorts med 11 kvalitetschefer och följts upp med ytterligare diskussioner i fokusgrupper. Resultatet är ännu inte klart, men håller på att sammanställas för att kunna presenteras senare under året.

Men redan nu kan forskarduon skönja vissa mönster.

– Det vi kan se är att kvalitetsområdet blivit ännu bredare, inte minst genom att ett område som social hållbarhet nu kommit upp på bordet på ett helt annat sätt än tidigare. Det innebär att många kvalitetschefer nu även fått ansvar för frågor som till exempel rör arbetsmiljö, förklarar Ida Gremyr.

Tonvikt på tre kärnområden

Med digitaliseringen och de ökade kraven på hållbarhet har kvalitetsrollen gått in i en ny utvecklingsfas, konstaterar hon. Ida Gremyr pekar på tre klassiska kärnområden som kvalitetsproffsen nu måste lägga tonvikten på:

Kundfokus

Det handlar om inslaget av affärsutveckling blivit ännu tydligare i kvalitetsrollen. Digitalisering och hållbarhet innebär inte bara ökade krav och pålagor, utan kan också öppna upp för nya affärsmodeller och ökat värdeskapande som det gäller att kunna utnyttja. Teknikutveckling och satsning på hållbarhet måste kopplas till verksamhetens mål och strategier för att skapa värde och kundnytta.

Ständiga förbättringar

Inte minst digitaliseringen har skapat större möjligheter att använda data för att kontrollera, följa upp och identifiera förbättringsområden. Men här gäller det att vara på sin vakt, menar Ida Gremyr.

– Det har blivit väldigt lätt att samla data för produktionsövervakning, tidsuppföljning, avvikelsehantering med mera. Men det gäller också att kunna använda all denna data på ett konstruktivt sätt. Tricket är att kunna omvandla datamängderna till ett värdeskapande kvalitetsarbete och kommersiell nytta, säger hon.

Teamwork

Här gäller det att vidga samarbetet till andra kompetensområden inom den egna organisationen, men också att integrera hela värdekedjan och knyta närmare kontakt med både kunder och leverantörer för att ännu bättre kunna möta behov och förväntningar.

– Kundfokus och ständiga förbättringar har det varit mycket fokus på. Men teamwork har ibland behandlats lite mer styvmoderligt inom kvalitetsområdet. Men i takt med att kvalitetsrollen breddas krävs att man allt mer börjar jobba tillsammans med andra, fastslår Ida Gremyr.

Jobba strategiskt och operativt

Det som många av kvalitetscheferna i Ida Gremyrs och Magdalena Smeds studie lyft fram är de ökade kraven på att jobba både operativt och strategiskt. Kvalitetspraktikerna måste ha förmåga att kunna växla fokus – från att ena stunden jobba strategiskt med förnyelse, utveckling och innovation till att andra stunden kunna jobba mer operativt för att åstadkomma maximal effektivitet och minimalt resursutnyttjande. Det som brukar kallas ambidexteritet – tvåhändhet.

För att klara det krävs en bred palett av kunskaper och färdigheter. Fyra kompetensdimensioner har föreslagits som viktiga i den tidigare forskningen som gjordes tillsammans med Jason Martin, Mattias Elg och Andreas Wallo:

Humankompetens

Social kompetens, kommunikativ förmåga, ledaregenskaper och andra så kallade ”soft skills” är avgörande. Men framförallt krävs samarbete och att kvalitetspraktikerna har förmåga att täcka de egna kompetensluckorna genom samarbete med andra inom och utom den egna organisationen.

Metod- och processkompetens

Kvalitetsarbete baseras i stor utsträckning på olika metoder, koncept och verktyg – allt från ISO 9001 till Lean. I kvalitetsrollen ingår att ha breda kunskaper om dessa och kunna använda och kombinera dem som passar den egna verksamheten bäst.

Konceptuell kompetens

En förmåga att tänka fritt och utnyttja såväl digitalisering som hållbarhet för att åstadkomma positiv förändring och nya affärsmöjligheter.

Kontextuell kompetens

Förmågan att utnyttja sina tidigare erfarenheter och omvandla dem i sin nya roll. Kvalitet är ett generiskt område och för en kvalitetschef som går vidare till en ny bransch gäller det att kunna utnyttja tidigare erfarenheter i sin nya roll.

Förstärkning av kompetensen

Men att klara allt detta på egen hand är svårt; Ida Gremyr betonar återigen behovet av att förstärka kompetensen både i den egna kvalitetsrollen och genom samarbete med andra.

– I större företag kan det handla om att förstärka kvalitetsorganisationen genom nyrekrytering. Det kan till exempel vara en kvalitetschef som jobbar strategiskt tillsammans med kvalitetsingenjörer som jobbar mer metodnära, förklarar hon.

I mindre organisationer finns av naturliga skäl inte samma möjligheter att bygga ut resurserna, utan där krävs en kombination av kompetensförstärkning av den enskilda individen och samverkan med andra utanför den egna organisationen.

– De kvalitetsprofessionella kan behöva stöd utifrån. Här har intresseorganisationer som till exempel Svenska förbundet för kvalitet en viktig uppgift att fylla för att skapa lärande kring digitalisering och hållbarhet, förklarar Ida Gremyr.

Håll fast vid kärnkompetensen

Men även om kvalitetsrollen har blivit mer komplex och bred till sin natur är det viktigt att kvalitetscheferna håller fast vid sin kärnkompetens, det vill säga att skapa värde. I Ida Gremyrs och Magdalena Smeds studie lyfter många kvalitetschefer fram sin strävan att kunna realisera synergierna mellan å ena sidan kvalitet och å andra sidan hållbarhet och digitalisering.

– Det är ingen tvekan om att kvalitetscheferna kan bidra till värdeskapande digitalisering och satsningar på hållbarhet. Men det ställer samtidigt höga krav på den egna kompetensen kombinerat med samverkan med andra partners, sammanfattar Ida Gremyr.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste