Ny forskning om digitaliseringens effekter på arbetsmiljö och hälsa

Den digitala transformationen kommer innebära att arbetet inom många yrken förändras i grunden och öppna upp för helt nya sätt att organisera verksamheter och arbetsprocesser. Det handlar inte bara om automatisering av vissa arbetsuppgifter, utan en radikal förändring av arbetets innehåll.

Inom till exempel sjukvården och äldreomsorgen kommer flera arbetsmoment att i framtiden utföras med hjälp av artificiell intelligens, AI, och robotar. Inom skola och socialtjänst blir det allt vanligare med olika tekniska lösningar för interaktion med elever och brukare, dokumentation och uppföljning. Och inom e-hälsa används digitala verktyg redan i dag för journalföring och vård på distans.

– Det vi vet är att förändringsprocessen får stor påverkan på arbetsmiljön. Däremot saknar vi kunskap om exakt vilka konsekvenserna blir. Komplexiteten ligger i att kunna utforma bra förändringsprocesser som utnyttjar digitaliseringens fulla potential och samtidigt bidra till att skapa hälsosamma arbeten. Effekterna är i hög grad beroende av användbarheten och hur den digitala tekniken används i praktiken, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

Stor och viktig satsning

För att öka kunskapen om digitaliseringens effekter på arbetsmiljö och hälsa har AFA Försäkring, som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK och har kommuner och regioner som största uppdragsgivare, anslagit 30 miljoner kronor till forskning inom området. Programmet är treårigt och planeras omfatta sju – åtta olika forskningsprojekt.

– Det här är en stor satsning inom ett viktigt område. Att vi valt att inrikta oss på kommun och region har att göra med att det är en sektor där digitaliseringen förutspås få ett stort genomslag närmaste åren, förklarar Susanna Stymne Airey.

Läs även: 7 tips för lyckad HR-digitalisering.

Totalt stödjer AFA Försäkring forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Syftet är att minska långvariga sjukskrivningar och förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner.

Traditionellt baseras forskningen på den information om skador och olycksfall som finns i försäkringsbolagets skaderegister och andra databaser.

– Det som är unikt med digitaliseringen är att vi inte har någon historiska fakta att förlita oss på, utan måste blicka framåt, säger hon.

Praktisk nytta

Susanna Stymne Airey har förhoppningen att de forskningsprogram som nu ska genomföras ska bidra med ny kunskap och klargöra de komplexa sambanden mellan digitaliseringen och arbetsmiljön för anställda i kommuner och regioner.

– Det kan i sin tur leda till konkreta förebyggande åtgärder och praktisk nytta, säger hon.

Fram till den 3 juni 2019 är det möjligt för forskare vid svenska universitet och högskolor, forskningsinstitut och universitetssjukhus att ansöka om medel. Relevans, vetenskaplig kvalitet praktisk nytta är viktiga kriterier i bedömningen av vilka projekt som får anslag.