Inga produkter i varukorgen.
Direktören om PISA-resultaten: ”Hela systemet brister”
Skola
Happy Hilmarsdotter Arenvall är barn- och ungdomsdirektör i Järfälla. Hon ser stora utmaningar med att åtgärda svensk skolas bristande likvärdighet, men är försiktigt optimistiskt:
– Det kommer krävas ett väldigt hårt arbete, men det är inte kört, säger hon.
Happy Hilmarsdotter Arenvall.
PISA-resultatet för 2022 offentliggjordes förra veckan. Siffrorna har väckt starka reaktioner från såväl skolexperter som allmänheten. Inte minst då svensk skolas likvärdighet är sämre än våra nordiska grannländer. Samtidigt är det ofta en jämlik skola som presenteras som fokusområde av bland annat Skolverkets projektledare. Vad bör man då prioritera för typ av åtgärder? Enligt Happy Hilmarsdotter Arenvall handlar det om att skapa rättvisa förutsättningar för alla Sveriges skolor.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Alla skolor ska vara välskötta och ha verkliga förutsättningar att faktiskt klara av vårt uppdrag. Tyvärr är det så att de skolor som har störst utmaningar med exempelvis frekventa rektorsbyten och inte tillräckligt många utbildade lärare – de får inte riktade insatser för att hantera det, säger hon.
För likvärdighet handlar inte om att alla ska få exakt lika mycket, utan att alla ska få det de behöver för att sköta det kompensatoriska uppdraget.
– Huvudmännen tenderar att glömma bort att det inte ser likadant ut överallt. Jag är inte ens om alla reflekterar kring det eftersom skolpengen fortfarande baseras på volymer, det vill säga hur barnantalet ser ut, snarare än de faktiska behoven, säger hon.
För att komma till rätta med den ökande ojämlikheten behöver såväl kommuner som staten göra en djupare analys av skolornas olika förutsättningar. Initiativ som det fria skolvalet underlättar inte situtationen utan förstärker snarare ojämlikheten mellan skolor, förklarar Happy Hilmarsdotter Arenvall.
– Det så kallade fria skolvalet är inte särskilt fritt eftersom det inte finns öppna siffror kring vilka skolor som faktiskt fungerar och vilka som inte gör det. Det går inte heller att jämföra kommunala skolor och friskolor. Vi behöver en tydligare transparens i samhället där vi öppet man prata om de utmaningar skolan står inför, säger hon och tillägger:
– Det är hela systemet som brister, och delar av skolsystemet behöver göras om. Inte helt och hållet som vissa menar, men resurserna måste omfördelas. Det är inte okej att vi har ett av världens dyraste skolsystem men med en fortsatt bristande likvärdighet.
Happy Hilmarsdotter Arenvall längtar efter den dag då skolvärlden fullt ut kan fokusera på huvuduppdraget: undervisning. Kvalitativ undervisning som är varierad, motiverande, och när det behövs kompensatorisk.
– Det är inte okej att vi har ett av världens dyraste skolsystem men med en fortsatt bristande likvärdighet. De bästa rektorerna och de skickligaste lärarna måste vara på skolor med störst utmaningar. Vi borde börja där! Då skulle vi inte ha så olikvärdiga skolresultat i Sverige.
