Doldis fick utmärkelse

När en domare i en hockeymatch gör ett riktigt bra jobb är det ingen som lägger märke till honom. På samma sätt vill årets vinnare av Kvalitetsutmärkelsen Svensk hälso- och sjukvård vara en doldis i sjukvården.

Serviceorganisationen teknik- och driftservice inom Jönköpings sjukvårdsområde arbetar med att ge service inom sjukvården, men är relativt osynliga gentemot patienter och besökare. Enhetens uppgift är att bistå sjukvården med en stor mängd tjänster och kompetenser som exempelvis lokalvård, vaktmästeri, tryckeri, restaurang, butik, transporter och mycket mer.

– Utan oss skulle vården inte fungera, konstaterar Ulf Österberg, basenhetschef vid teknik- och driftservice. Samtidigt är det enormt viktigt att vi gör saker rätt. Vi har blivit kallade en doldis i vården och det är precis så vi vill vara. Märks vi inte så gör vi ett bra jobb.

Rakare i ryggen

Ulf Österberg berättar att de fick inspiration att jobba med förbättringsarbete efter att ha varit med på en konferens anordnad av SIQ. Där bestämde de sig för att börja jobba med utvecklingsarbete med målet att söka kvalitetsutmärkelsen USK, vilket man också gjorde år 2000. Med återföringsrapporten som grund upprättades en verksamhetsbeskrivning enligt QUL och därefter ansökte man om Utmärkelsen Svens Hälso- och sjukvård för år 2004. I år fick de alltså belöningen för all möda.

– Det är ett viktigt erkännande för all personal att vi jobbar med rätt saker och på rätt sätt, säger Ulf Österberg. Alla i personalen känner sig uppmuntrade av utmärkelsen och man ser till och med att de är lite rakare i ryggen.

Men vägen till utmärkelsen har inte varit lätt. Totalt jobbar det omkring 340 personer inom enheten och att få alla att sträva åt samma håll har varit en stor utmaning. Hela arbetet började med att gå igenom enhetens alla processer och sedan breddutbilda hela personalstyrkan. De olika personalgrupperna specialstuderade just sin process och funderade över frågorna: Vad gör jag här? Hur ser min process ut och hur kan den göras bättre?

Trögt i starten

Som i allt förbättringsarbete fanns det en tröghet i att få personalen att vilja ta tag i förbättringsarbetet. Det kan kännas motigt att genomföra förändringar, samtidigt som det tar mycket tid från den ordinarie verksamheten att jobba fram nya rutiner och arbetssätt. Den här puckeln upplevde Ulf Österberg också när många klagade och tyckte att de inte hade tid att jobba med förbättringsarbete.

– Men om vi inte arbetar för att utveckla oss till det bättre finns det alltid någon konkurrent som väntar på att ta över, betonar Ulf Österberg. Det är en av anledningarna till att förbättringsarbetet måste prioriteras.

Han försökte motivera de anställda genom att förklara att det handlar om ett långsiktigt arbete som gör att verksamheten blir mer effektiv. Kan man undvika alla brandkårsutryckningar för att rätta till misstag flyter verksamheten bättre, det blir mindre missnöje och irritation och frigör dessutom mer tid.

Mer pengar till vård

– Syftet med vår verksamhet är att göra jobbet billigare och mer effektivt så att det blir mer pengar över för vården. I stället för att hålla på med ständiga fel bör vi jobba med ständiga förbättringar och det tror jag alla är medvetna om nu, säger han.

Under breddutbildningen kom det fram en mängd förbättringsförslag som sedan legat till grund för förbättringsprojekt. Ett sådant projekt mynnade ut i en sammanslagning av vaktmästeri och städ till så kallade servicegrupper som sköter om allt från vaktmästerisysslor och städning till uppackning av sjukvårdsartiklar på avdelningarna. Grundproblemet var att många lokalvårdare hade problem med belastningsskador på grund av att deras arbete var statiskt, men genom att ge dem en mer varierande syssla minskar risken för arbetsskador. Dessutom fick alla en högre lön och förhoppningen var att detta skulle locka fler män att jobba med lokalvård.

– Tyvärr har just det inte gått så bra, men för de som tidigare jobbade enbart med lokalvård har arbetet blivit mycket mer varierande, säger Ulf Österberg.

I ett annat projekt har man tagit fram ett webbaserat verktyg för beställningar. Där kan sjukhusets olika avdelningar göra beställningar på allt ifrån medicinsk teknik och akutstädning till patienttransporter och påfyllning av bullförrådet från cafeterian.

Positivt bemötande

Nu, efter utmärkelsen, fortsätter arbetet med ny inspiration. Ulf Österberg berättar att de fortfarande har många förbättringsmöjligheter att jobba med. Eventuellt funderar han på om de ska gå vidare och söka Utmärkelsen Svensk Kvalitet ännu en gång eller kanske den europeiska motsvarigheten EFQM.

De återföringsrapporter som granskningarna har gett har också varit mycket värdefulla för det fortsatta förbättringsarbetet.

– Att få feedback på det jobb som man lagt ner är mycket värdefullt och där får man också hjälp med att se inom vilka områden det finns förbättringsmöjligheter, säger han. Men det jag är mest stolt över är utlåtandet om vår personal, att kommittén fått så fint bemötande och att de anställda sprider en så positiv atmosfär kring sig.

Ulf Östberg berättar också att de känner att de får stort erkännande i vården av de människor de möter.

– Vi får ofta höra att vi ger en bra service och har ett bra bemötande, och det är mycket upplyftande, säger Ulf Österberg. Det är alltså inte bara när något går fel som vi får respons.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.