Hon har kallats ”rebellrektorn” i rikspress för att hon vägrade följa Ragunda kommuns budget för skolan. Enligt budgeten skulle skolan spara in 7,7 miljoner kronor under 2023, och under måndagen uttalade sig grundskolerektorn Malin Rimmö till Kvalitetsmagasinet om att det skulle innebära att hon bryter mot skollagen. Nu bemöter Ragundas kommunstyrelses ordförande Lennart Raswill (C), rektorns beslut.
Efter ”rebellrektorns” vägran – Hur långt får man gå för att säkra kvaliteten?
Kvalitetssäkring Tidigare i veckan rapporterade Kvalitetsmagasinet om den grundskolerektor som frångick kommunens budget för att säkerställa skolans kvalitet. Nu kommenterar kommunstyrelsens ordförande händelsen, och vi undersöker om rektorn kan straffas för sitt beslut.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Som anställd chef i Ragunda kommun har man att förhålla sig till fattade beslut. I det här fallet budgetramen. Kommunen kan inte trolla fram pengar. Alla verksamheter har fått sparkrav. Då kan det inte vara så att en enskild enhet struntar i att följa budget, säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Raswill.
Skolans sparkrav kommer att kvarstå förklarar han, annars skulle någon annan verksamhet behöva spara ännu mera.
– Det är osolidariskt mot alla andra enheter som arbetar stenhårt med att hålla sin ram.
Hur tänker ni kring rektorns incitament till att frångå budget, det vill säga att hon vill följa skollagen?
– Det är klart att vi ser bekymmer med om vi inte skulle följa skollagen. Det vill ingen kommun göra. Nu är det rektorn som hävdar att hon inte kan uppfylla skollagen. Huruvida skollagen uppfylls eller inte måste förvaltningen göra en bedömning av.
På frågan om vad som kommer hända med rektorn Malin Rimmö och om hon väntar repressalier eller uppsägning hänvisar kommunstyrelsens ordförande återigen till kommuns barn- och utbildningsförvaltning. När Kvalitetsmagasinet får kontakt med Maria Renvall, förvaltningschef för barn- och ungdomsförvaltningen svarar hon att hon inte vill kommentera ärendet.
Utfallet ännu oklart
Helena Larsson är chefsjurist på Saco. Hon menar att det är svårt att uttala sig i generella ordalag om hur långt man som arbetstagare kan gå för att skydda verksamheten, utan att behöva vara rädd för att förlora jobbet.
– Som anställd har man en lojalitetsplikt. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet, men det ska finnas sakliga skäl för en uppsägning om en sådan sker. Om en ordervägran beror på att man vill följa andra lagar och förordningar kanske det inte finns någon saklig grund, säger Helena Larsson, och tillägger att man helt enkelt får lov att titta på omständigheterna i det enskilda fallet.
Påföljd kräver stöd i lag eller avtal
I ett mejl till Kvalitetsmagasinet skriver Linnéa Plöen Casterud, press- och opinionschef på Sveriges skolledarförbund, att det trots allt finns några tydliga förhållningsregler gällande varningar och disciplinära åtgärder för skolledare:
”För att kunna tilldela arbetstagare disciplinpåföljd krävs stöd i lag eller kollektivavtal (62 § MBL). Den disciplinpåföljd som finns inom den kommunala sektorn och som regleras i § 11 Allmänna Bestämmelser (AB) är skriftlig varning. En varning kan meddelas då en arbetstagare gör sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet. Andra former av bestraffning är inte tillåtna.
En muntlig tillsägelse (tillrättavisning) eller en skriftlig erinran är inte att betrakta som en varning i avtalets mening (AD 1980 nr 156 och 1986 nr 66). Däremot kan en sådan skriftlig erinran, så kallad ”LAS- varning”, ibland vara utformad och delges arbetstagaren på ett sådant sätt att den ändå riskerar att anses utgöra en disciplinär åtgärd, men då utan stöd i kollektivavtalet.”
Kvalitetsmagasinet kommer fortsatt att följa ärendet.