Ekonomistyrning med helhetstänk

Traditionell redovisning med fokus på historiska ekonomiska transaktioner stimulerar inte till utveckling – eller som författarna uttrycker det: ”den traditionella ekonomistyrningen har varit inriktad mot fel mål samt ägnat sig åt överdokumentation, räknefrosseri och kortsiktighet”. Andra styrmetoder måste komplettera de ekonomiska nyckeltalen, exempelvis personalekonomi, balanserad verksamhetsstyrning, intellektuellt kapital och hälsobokslut.

I personalekonomisk balansräkning syns kostnader och ekonomiska värden kopplade till personalen som resurs. Många organisationer har påbörjat personalekonomiska balansräkningar, men gett upp, eftersom det varit svårt att integrera den i det befintliga systemet.

Balanserade styrkort bygger på att man använder andra områden än bara det ekonomiska att styra mot. Vanligen används fyra perspektiv, nämligen ekonomi, kundperspektiv, processperspektiv och framtidsperspektiv. I svenska styrkort lyfts ofta även ett femte, medarbetarperspektivet, fram. Arbetet med styrkort är inte alltid enkelt. Det är svårt att begränsa antalet mätetal och att mäta de för värdeskapande mest relevanta fenomen.

Intellektuellt kapital är ett begrepp som ofta anses sakna en tydlig definition. Intellektuellt kapital kan delas upp i humankapital (koppat till individuell kunskap och förmåga), strukturkapital (kopplat till gruppstrukturer och utbytesrutiner) och relationskapital (kopplat till nätverksmedlemskap, och kontakter). Olika riktlinjer för intern mätning och styrning och extern rapportering har föreslagits under senare år.

Hälsobokslut lanserades i förra regeringens program för bättre hälsa. Men ingen visste nog riktigt var det var. Flera kommuner har prövat detta, eftersom behovet av arbetskraft måste mötas med minskad sjukfrånvaro och större attraktivitet hos arbetsgivaren. Boksluten signalerar dock rapportering av något som varit snarare än en ambition att påverka till det bättre. Därför har nya varianter kallade hälsobudget eller hälsoekonomisk handlingsplan föreslagits.

Det känns skönt med företagsekonomer som vill förändra gårdagens redovisnings- och styrmodeller till förmån för en mer offensiv och balanserad syn. Boken ger en översikt över alternativ och ventilerar möjligheter och svårigheter. Praktiska och konkreta exempel illustrerar modellerna. Det är inte en bok som hjälper den som letar efter praktisk implementeringshjälp, men den ger bra stöd och argument till den som vill ta ett steg mot en förnyad typ av balansräkning.