Sedan två år sitter Niclas Widell i SIS kommitté för effektiv energianvändning. Där arbetar han bland annat med ISO50001.
En standard som gör storverk – för både människa och miljö
Hållbarhet
Skenande elpriser har fått allt fler företag att fundera ett extra varv kring hur de kan energieffektivisera. Standarden ISO50001 är både lönsam och agendasättande, berättar Niclas Widell, projektledare på SIS.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Jag har länge tänkt att det borde vara ett större engagemang kring den, särskilt med tanke på hur stor bredd det har blivit bland de organisationer som vill arbeta med hållbarhet. Nu har jag märkt ett ökat intresse för både standarden och för frågor som rör energieffektivitet.
Kräver ihållande engagemang
Tidigare var det främst de stora klassiska tillverkningsindustrierna som var intresserade av hållbarhetsstandarder, men i takt med en stigande energikris har allt fler organisationer satsat kraftigare på energieffektivisering. Utöver rekordhöga elpriser ser man också att nya EU-krav och en mer intensiv klimatrapportering har bidragit till intresseökningen.
De senaste åren har allt fler kommuner och mindre företag börjat vända blicken mot ledningssystem för att få en bättre överblick på energiförbrukningen.
– Det har tidigare funnits en felaktig föreställning om att man måste certifiera sig och avsätta stora summor pengar för att kunna arbeta energieffektivt. Det klart att det innebär fördelar att vara certifierad men det är inte ett krav för att arbeta systematiskt med energifrågor, säger Niclas Widell.
ISO50001 kan användas av alla typer av organisationer. Dock kräver den såsom andra ledningssystem ett ihållande engagemang. Inte minst från ledningshåll. Man måste vara beredd att avsätta intern arbetskraft för att arbeta strukturerat med ledningssystemet.
Meningsfull oavsett användningsområde
Det främsta skälet till att ISO50001 har blivit alltmer populär är att den är tydlig och användarvänlig, menar Niclas Widell. Samt att den är agendasättande. Standarden tvingar upp frågor som historiskt sett har varit lågprioriterade till ledningsnivå.
– Att arbeta enligt de här systemen – eller bara med de delar man tycker är mest relevanta – det har ett egenvärde. Man får en strukturerad bild av hur organisationen faktiskt arbetar med energifrågor, säger han.
För enskilda vinstdrivna företag är lönsamhetsperspektivet det mest motiverande, men Niclas Widell hoppas att man också ska drivas av en vilja att minska klimatpåverkan.
– Global energikonsumtion utgör 60 procent av växtgaseffekterna, så är man seriös i sitt hållbarhetsarbete ser man att energi är en nyckelspelare i hållbarhetsstrategin, avslutar han.