Energiknippet med fullt fokus på punktlighet

Mötet Britt-Marie Olsson är energiknippet som drivs av att ständigt förbättra ett av SJ:s absolut viktigaste mätetal – punktligheten. Möt tågbolagets punktlighetsansvarige som själv liknar sig vid smörgåskrasse. En gnutta näring är allt som behövs för att sätta fart på hennes kreativitet och få idéer att gro.

Energiknippet med fullt fokus på punktlighet
Britt-Marie Olsson har nytta av både sin extroverta och introverta sida. Foto Peter Knutson.

Britt-Marie Olsson tar emot på plan 10 på Vasagatan 10, snett mitt emot Stockholms centralstation. Här hyr SJ tre våningsplan av försäkringsbolaget SPP sedan snart åtta år tillbaka.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Men vid vårt besök är kontoret nästan helt öde. Endast ett fåtal medarbetare kan skymtas i det öppna kontorslandskapet.

– De flesta jobbar hemifrån och trivs bra med det. SJ är också generösa med att tillhandahålla diverse utrustning som tangentbord och större skärm. Även när pandemin är slut tror jag inte det blir en återgång till det gamla vanliga, säger Britt-Marie Olsson.

Bättre arbetsro hemma

Själv har hon heller ingenting emot att jobba på distans och sitter för det mesta hemma i lägenheten på Södermalm.

– Det finns både för- och nackdelar. Arbetsron blir bättre hemma samtidigt som den informella delen blir lidande. Att ta frågor på ”fly” går inte att få till, säger hon.

Men som det energiknippe hon är har det egentligen ingen större betydelse var hon befinner sig fysiskt.

– Jag brukar likna mig själv vid smörgåskrasse, alltså de där små fröna som man kan så på en bit hushållspapper, skrattar hon. Några droppar vatten är det enda som behövs för att de ska börja gro.

Poäng i kvalitetsutveckling

Det var för drygt tio år sedan som Britt-Marie Olsson kom till SJ efter att ha arbetat med kvalitet och hållbarhet i en rad företag inom transportnäringen som Postnord, Keolis, som bedriver busstrafik i Stockholm, och Green Cargo.

Hennes intresse för kvalitetsutveckling väcktes redan under studietiden på Luleå tekniska universitet där hon gick en civilekonomutbildning med ingenjörsprofil som utvecklats av kvalitetslegendaren och professorn Bengt Klefsjö.

Punktlighet är ett viktigt mätetal för kvalitet, menar Britt-Marie Olsson. Foto Peter Knutson.

– Det var den första ekonomutbildningen på högskolenivå som också gav poäng i kvalitetsutveckling. Under utbildningen fick vi bland annat studera SIQ-modellen. Det var då jag kände att det här var riktigt ”coolt” – att studera helheten snarare än detaljerna i en organisation, förklarar hon.

Säkerheten först

2010 började hon på SJ:s enhet för kvalitet och miljö och tillträdde ett år senare en nyinrättad tjänst som punktlighetsansvarig.

– Det var Jan Sundling, som då tillträtt som styrelseordförande, som tyckte att SJ inte hade tillräckligt fokus på punktlighet. Och jag var inte sen att hålla med, säger Britt-Marie Olsson.

Efter säkerhet är punktlighet det viktigaste mätetalet för SJ. Punktligheten får konsekvenser inom flera olika områden, menar hon.

– Det är även vårt viktigaste hållbarhetsmål. Ju punktligare vi är, desto fler väljer att åka tåg. Det gör att vi får god lönsamhet och att våra medarbetare ombord på tågen får en bra arbetsmiljö. Dessutom är tåg det mest klimatsmarta alternativet, förklarar hon.

I luven på Trafikverket

När Britt-Marie Olsson kom till SJ var punktligheten knappast någonting att skryta med. Den stränga vintern gjorde inte saken bättre och ställde till med stora problem i tågtrafiken.

– Den vintern fick SJ ta oförtjänt mycket stryk, även för de bitar som egentligen låg på Trafikverket. Ingen från Trafikverket gick heller ut och berättade vem som hade ansvar för vad. Det slutade med att vi bakom kulisserna ständigt var i luven på varandra, berättar hon.

2010 började Britt-Marie Olsson på SJ:s enhet för kvalitet och miljö. Foto Peter Knutson.
2010 började Britt-Marie Olsson på SJ:s enhet för kvalitet och miljö. Foto Peter Knutson.

Ett par år senare bestämde sig alla aktörer som var involverade i svensk tågtrafik – SJ, Trafikverket, Jernhusen, fordonsentreprenörer med flera – att gå till botten med problemen och startade TTT, Tillsammans för Tåg i Tid.

2013 var punktligheten i genomsnitt 91,2 procent i hela tågsystemet. Men nu skruvades målet upp till 95 procent 2020. Med punktlighet avses att tåg kommer fram på utsatt tid med högst fem minuters försening.

Personifierade tågen

Som punktlighetsansvarig blev Britt-Marie Olsson spindeln i nätet för förbättringsarbetet. Tillsammans med den punktlighetsanalytiker som också arbetar på avdelningen, bröt hon ned punktligheten på olika linjer och delsträckor, olika tider på dygnet och olika tåg för att sätta sig in i underliggande faktorer och orsakssamband.

– Jag ville ”personifiera” tågen för att skapa intresse för punktlighet. Därför tog jag fram så kallade tågkort för enskilda tåg med uppgifter om hur ofta tåget gått och hur punktligt det varit, förklarar hon.

Inom SJ var detta synsätt obruten mark och utmynnade i slutsatsen att punktligheten är det sammanlagda resultatet av alla de aktiviteter som är förknippade med en tågresa – ungefär som sista raden i en resultaträkning.

– Det går inte styra på punktlighet – det är bara utfallet. Därmed inte sagt att det inte går att påverka punktligheten – det gör det. Men det kräver en genomlysning av alla delar – trafikplanering, infrastruktur, störningshantering, skydd av anläggningen från obehöriga med mera, konstaterar hon.

Ingen mirakelmedicin

Som förväntat tog det flera år innan förbättringsarbetet gav något konkret resultat. Men 2019 började kurvorna plötsligt vända brant uppåt. 2019 slutade punktligheten på 92 procent och 2020 på 94,9 procent. Det är extremt bra, utifrån förutsättningarna, enligt Britt-Marie Olsson.

Hur mycket har pandemin påverkat punktligheten?

– Visst har den reducerade trafikvolymen gett oss andrum. Men det är inte hela förklaringen. 2020 hade vi större trafikvolym än 2013. Och då låg punktligheten på endast 90 procent. Det är först nu som vi verkligen ser den samlade effekten av alla åtgärder som genomförts.

Som punktlighetsansvarig blev Britt-Marie Olsson spindeln i nätet för förbättringsarbetet.Foto Peter Knutsson.
Som punktlighetsansvarig blev Britt-Marie Olsson spindeln i nätet för förbättringsarbetet.Foto Peter Knutsson.

Vilken är då mirakelmedicinen?

Enligt Britt-Marie Olsson finns det ingen annan förklaring än att alla aktörer tagit ett samlat grepp om problemet. En viktig faktor är ändå att de så kallade tågplanerna blivit mer robusta. Varje tåg har en egen så kallad ”kanal” med noggranna angivelser för till exempel var och när man ska möta andra tåg. Om det uppstår en försening måste tågplanen snabbt arbetas om för att förseningen inte ska fortplantas i systemet.

– Nu har tågplanerna blivit mer verklighetsanpassade, utan att vi för den skull behövt lägga på mer tid i tidtabellerna, säger hon.

Samverkan med andra

Med den höga punktligheten – finns det inte risk för att du gör dig själv arbetslös?
– Nja, inte riktigt. 94,9 procent är ett genomsnitt. Lokal- och regionaltåg har faktiskt ännu bättre punktlighet, medan fjärrtågen har något sämre. Ju längre sträckor som tågen går, desto mer kan hända. Så det finns fortfarande att göra, säger hon.

Britt-Marie Olssons uppdrag som punktlighetsansvarig handlar mycket om samverkan med andra aktörer som är involverade i svensk tågtrafik, inte minst Trafikverket som har ansvar för hela infrastrukturen och all tågledning.

– Min uppgift är att hela tiden driva på punktlighetsfrågan, förklarar hon. SJ är ett av flera bolag inom järnvägsbranschen som ska samverka med Trafikverket som är en myndighet. Hela järnvägsbranschen har tröga beslutsprocesser och därmed tar det lång tid från idé till handling. Dessutom präglas branschen fortfarande av låg digital mognad.

Vilka personliga egenskaper gör dig lämpad för det här jobbet?

– För det första har jag förmåga att snabbt växla mellan att se helhet och detaljer. För det andra är jag lagsportsmänniska. Jag har hållit på med alla former av bollsport och är van att sätta laget före jaget. Större del av min arbetstid går till branschsamverkan. I den rollen gäller det att kunna samarbeta och engagera människor för att nå resultat, sammanfattar hon.

Examinator för EFQM

Vid sidan om jobbet på SJ sitter Britt-Marie Olsson även i styrelsen för intressentföreningen för SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling samt är examinator för EFQM (European Foundation for Quality Management), som SIQ är svensk partner till.

Sedan hon utsågs till examinator för 20 år sedan har hon genomfört 20 – 30 utvärderingar inte bara i Sverige, utan runt om i världen. Senast var det ett företag i Sydafrika som utvärderades, vilket skedde genom så kallad ”remote”, alltså digitalt på distans.

Fakta

Britt-Marie Olsson

Britt-Marie Olsson tränar både själv och andra som gruppträningsledare. Foto Peter Knutson.
Britt-Marie Olsson tränar både själv och andra som gruppträningsledare. Foto Peter Knutson.
Ålder: 52 år.Bor: Bostadsrätt på Södermalm i Stockholm.Utbildning:Civilekonom-examen Luleå tekniska uni-versitet med inriktning på produktions- och kvalitetsstyrning.Karriär: Kvalitetsroller på Postnord, Keolis, Green Cargo. Numera punktlighetsansvarig på SJ.Intressen: Idrott och friskvård. Gruppträningsinstruktör. Golf.Styrka: Extrovert personlighet som gärna inspireras av andra. Introvert när idéerna sedan ska omvandlas till konkreta åtgärder.

– Styrkan med EFQM-modellen är tyngdpunkten på resultat. Kvalitetsprofessionen blir ibland beskyllda för att titta för mycket på förbättringar och för lite på resultat. Som idrottare är resultatet det viktiga, konstaterar hon.

Ekonomi i balans

Till följd av pandemin har SJ nu satt ett starkt fokus på att få en ekonomi i balans. Då är det ännu viktigare att hålla fast vid ett långsiktigt kvalitetsarbete, menar Britt-Marie Olsson.

– Tågresandet kommer med all sannolikhet att återigen öka och då vill vi kunna leverera ännu bättre punktlighet till våra kunder, avslutar hon.

Britt-Marie Olsson lär energiknippet som liknar sig själv vid krasse. Foto Peter Knutson.
Britt-Marie Olsson lär energiknippet som liknar sig själv vid krasse. Foto Peter Knutson.

Britt-Marie Olssons förbättringstips.

  1. Ju mer komplexa effektsamband, desto viktigare att styra på indikatorer
  2. Samverkan tar tid att forma, men är väl använd en kraftfull medicin
  3. Framgångsrik samverkan skapas genom tillfällen där kreativitet och kunskap möts
  4. Framgång är en balanserad användning av fakta som grund för modiga beslut för utveckling

 

Läs även:

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste