Traditionellt brukar offentliga organisationer förknippas med byråkrati och toppstyrning. Men de senaste 20 åren har nya vindar börjat blåsa med ett större inslag av entreprenörsanda även i kommunala och regionala verksamheter.
Entreprenörer utmanar kommunala demokratin
FORSKNING
Entreprenörsandan håller på att få ett starkt genomslag även ute i kommuner och regioner, visar ny forskning. Samtidigt finns en risk att entreprenörer inom offentliga organisationer sätter vissa grundläggande demokratiska värden ur spel.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration

I en ny avhandling, som läggs fram vid Linköpings universitet, har Albin Algotson studerat hur tio olika kommuner jobbar med lokal utveckling och attraktionskraft. Och det visar sig att arbetet numera sällan leds av några byråkrater, utan av entreprenörer som jobbar kreativt, tänker nytt, ser möjligheter och mobiliserar för att driva igenom sina förändringsprojekt.
Två trender driver på
Albin Algotson lyfter fram två trender som de senaste tio åren drivit på entreprenörskapet i kommunala och regionala organisationer.
Den ena trenden handlar om ett ökat inslag av projektifiering. Det innebär att arbetet ofta har en tydlig tidsmässig avgränsning och att anställda allt mer får rollen av projektledare. Därmed förutsätts de vara kreativa, nytänkande, handlingskraftiga och ha förmåga att driva projekt framåt och visa resultat.
Den andra trenden har att göra med att offentliga förvaltningar i dag jobbar mer tvärfunktionellt. Eftersom många frågor spänner över flera sektorer krävs också medarbetare som jobbar på tvären.
Det gör att det uppstått en mängd nya roller som till exempel strateger, koordinatorer och samordnare med entreprenörsliknande funktion och fritt mandat att driva specifika frågor.
Entreprenörskap blivit norm
Även tidigare forskning har pekat på att all offentlig förvaltning heller inte fungerar enligt en byråkratisk logik, utan att det finns inslag av entreprenörsanda även där. Men det mönster som nu kan skönjas är att entreprenörskapet inte längre betraktas som något annorlunda, utan snarare blivit norm.
Albin Algotson betonar samtidigt vikten av att vara uppmärksam på vad förskjutningen från byråkratisk till entreprenöriell logik får för konsekvenser för vissa grundläggande demokratiska värden.
Byråkratin är konstruerad för att värna om viktiga värden som opartiskhet, likabehandling och att arbetet har stöd i lagen. Men hur är det med entreprenörer som etablerar personliga relationer och entusiasmerar andra för sin uppgift? Har de förmåga att upprätthålla dessa demokratiska värden?
Otydlig styrning
Den offentliga förvaltningens styrning är också ett område som Albin Algotson belyser i sin avhandling.
Tanken är att politikerna ska styra förvaltningarna. Men med en entreprenöriell förvaltning, där medarbetarna är kreativa, nytänkande och söker stöd för sina idéer hos politikerna, kan det istället bli tvärtom. Då är frågan vem som egentligen styr – politikerna eller entreprenörerna?