Ett gott skratt…

Förbättrar minnet. Minskar stressrelaterade hjärnskador. Stärker inlärningsförmågan och koncentrationen. Frigör kreativitet. Stimulerar problemlösning. Bidrar till ökad lönsamhet. Det finns idag en uppsjö av studier som visar att ett bullrande hahaha kan ha fantastiska effekter.

I genomsnitt skrattar vi 5,1 gånger per dag på svenska arbetsplatser.

Det visar en undersökning från rekryterings- och bemanningsföretaget Adecco som intervjuat drygt 2 100 yrkesverksamma personer mellan 18 och 60 år. Men är du kvalitetschef i en större stad drar du troligtvis lite mindre på smilbanden än snittet.

Enligt undersökningen skrattar man mest om man är så kallad arbetare, har en månadslön på mindre än 30 000 kronor, har grundskola/gymnasium som högsta utbildningsnivå och bor på landsorten. Flabbar absolut mest gör man inom vård- och omsorg och minst på kontor, HR och administration. Men trots att de med lägre lön visar sig skratta mer, visar en jämförelse mellan chefer och anställda att de på högre position skrattar oftare. Chefer fokuserar också mer än anställda på att få andra att skratta och att själva lätta upp stämningen med skratt.

Ägnar du dig åt muntert gnägg ofta upplever du antagligen också att du har större inflytande på arbetsplatsen. Gör du det dessutom så väggarna skakar är det ett tecken på att du trivs bra på din arbetsplats.

Vi är varandras arbetsmiljö är ett uttryck som ekar allt högre den senaste tiden.

Och även om det är självklart är det lätt att glömma bort i en arbetsvardag som blir allt mer slimmad och där medarbetare i högre utsträckning än tidigare jobbar på distans.

Lena Dur Högnelid, med titlarna leg psykolog, skrattspecialist och organisationskonsult på sitt visitkort, menar att många svenska arbetsplatser har ett bra skrattklimat. Dock är det inte så vanligt att arbeta med det aktivt. Hon började intressera sig för så kallat strategiskt skrattglädjearbete redan under psykologstudierna och ser det som ett viktigt område som inte får den uppmärksamhet det förtjänar. Idag jobbar hon med att träna organisationer att hålla koll på skrattklimatet och hur skrattandet på jobbet kan öka.

– Som individ har man flera grundläggande behov som mat, sömn, rörelse, men också skratt är ett mänskligt behov. Det är alltså inte en lyxvara, utan ett livsviktigt behov, förklarar hon.

Även som medarbetare finns detta behov, skrattklimatet på arbetet spelar stor roll för humöret, hur vi beter oss mot varandra och för energinivån.

Det spelar också roll för vårt beteende gentemot externa kontakter som kunder och leverantörer. Allt detta påverkar i sin tur lönsamheten, menar Lena Dur Högnelid. Men, tydliggör hon, skrattklimatet är en av flera viktiga komponenter, det kompenserar inte andra förluster eller arbetsmiljöproblem. Det handlar inte heller om att skratta bort problem, utan att skrattet bidrar till ett mer lösningsorienterat arbetssätt.

Enligt Lena Dur Högnelid är skrattklimatet en bortglömd del av arbetsmiljöarbetet, men en smart arbetsgivare intresserar sig för det då det är så tydligt kopplat till frisknärvaro och prestation.

Och det går att förändra alla arbetsplatser som vill förändras. Att fråga sig hur det ser hur på arbetsplatsen, hur man vill ha det och fundera på hur man kan nå dit är en god start. Fundera på vad, hur, varför och när skratt uppstår. Humor är en del, men majoriteten av våra skratt uppstår när vi umgås och leker tillsammans. Att ses under ledigare former är viktigt men det går också att använda varje personalmöte för att locka skratt. Visa ett roligt klipp, dra undan borden och dansa, ha en punkt på dagordningen där alla ska prata i-språket, alltså byta ut alla vokaler mot i för att få leende muskelrörelser. Eller varför inte ge alla på mötet en ren penna att sätta på tvären i munnen för skrattminseffekt och därmed bättre koncentration, tipsar Lena Dur Högnelid. Tänk lek och energipauser, helt enkelt!

Att skratt på jobbet har kommit på tapeten tror Lena Dur Högnelid beror mycket på dagens arbetsförutsättningar där allt fler sitter ensamma framför datorer dagarna i ända.

– Det går att jämföra med intresset för rörelse. När det gick från fysiska arbeten till mer stillasittande uppstod behov av gympagrupper. Idag är det självklart att ägna sig åt motion och träning för att må bra. På samma sätt har många börjat inse att vi tappar ”automatiska” tillfällen till skratt i dagens arbetsklimat och att vi behöver ha en mer aktiv roll för att tillgodose vårt behov.

Och självklart är det roligast när skrattet bubblar fram av sig självt. Men glöm inte att det en grå och kall förmiddag med svagt kaffe och stressade och irriterade kollegor finns sätt att aktivt locka fram det. Skrattendorfinerna stimuleras lika bra av ett fejkat leende eller skratt och ger en positiv känsla hos både dig själv och de du möter. Kanske bidrar det i sin tur till ett halvdant skämt, en fikapaus tillsammans och ett riktigt hjärtligt asgarv. Hahahahahaha!