Felsteg kan bli framsteg i innovationsarbetet

– Statistiken ger visserligen inget exakt besked om vilket land som är mest innovativt, men är ändå en fingervisning. Sverige har utan tvekan ett gott innovationsklimat, fastslår Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, som forskar om bland annat innovationer och innovationspolitik.

På senare tid har innovation också kommit att bli en allt viktigare nyckelfaktor för ekonomisk och hållbar utveckling. Förändringarna i omvärlden går snabbt och det gäller att inte bara göra saker rätt, utan även göra rätt saker.

Misslyckanden är naturligt inslag
Men trots betydelsen av innovation är det långt ifrån alla innovationer som når de förväntade framgångarna. Misslyckandena är som regel betydligt fler än framgångarna. Men enligt Karl Wennberg behöver ett misslyckande inte innebära en katastrof – ett felsteg kan vändas till framsteg och till och med driva innovationsarbetet framåt.

– Misslyckanden är ett naturligt inslag i innovationsarbetet och ingenting vi till varje pris ska undvika. De ger nyttiga lärdomar och kan i vissa fall styra innovationsarbetet åt ett helt annat, betydligt intressantare håll. Titta bara på Louis Pasteur, som i mitten av 1800-talet av en slump upptäckte att jäsning orsakas av mikroorganismer, en upptäckt som blev grunden för utveckling av vaccinet. Eller den storsäljande medicinen Losec som på ett tidigt stadium dömdes ut av Astra, men under flera år fortsatte utvecklas ”i smyg” av forskargruppen.

Läs även: Skit i framgångarna, det är misslyckanden vi lär oss av.

Karl Wennberg pekar på att det från politiskt håll kommer dubbla budskap. Samtidigt som man betonar vikten av företagande och innovation straffar man dem som misslyckas.

– Det som om en förälder skulle säga till sitt barn: du får gärna vara med och spela fotboll, men gör du inte mål i första matchen får du ingen middag. Det är inget bra sätt att peppa.

Använd portföljstrategi
Men även om motgångar kan vändas till framgångar finns det också metoder för att öka innovationsförmågan och förbättra chanserna till framgång. Karl Wennberg rekommenderar små och medelstora företag att snegla på storföretagens ”portföljstrategi”. De stora läkemedelsbolagen exempelvis driver massor av parallella forskningsprojekt, varav ett fåtal utmynnar i produktlanseringar och något enstaka preparat blir en kommersiell succé.

– Om endast 10 procent av projekten blir en framgång är förhoppningen att de ändå ska bli så lyckosamma att de finansierar de 90 procenten som inte leder någonstans. Och för att finna succéerna gäller det att satsa brett. Små företag kanske inte kan satsa på tio olika produkter samtidigt, men kan ändå tänka portföljmässigt genom att åtminstone ha två eller fler vägar framåt och snabbt lägga ned satsningar som inte bär frukt till förmån för andra satsningar. Det är någonting som inte minst myndigheter, riskkapitalbolag och andra finansiärer också måste inse, understryker han.

Karl Wennberg gör en jämförelse med fotbollsvärlden. Framtidens Zlatan går inte att redan nu hitta bland femåringarna. Men ju fler barn och ungdomar som får chansen att spela fotboll, desto större chans att hitta framtidens elitspelare längre upp i åren.

– Därför är det viktigt att satsa på både bredden och toppen – oavsett om det handlar om fotboll eller innovationer, fastslår han.

Viktigt jobba agilt
För att stimulera till nytänkande och innovativ kvalitetsutveckling är det många företag och organisationer som infört ett agilt arbetssätt med stort inslag av frihet och flexibilitet. Karl Wennberg ser det som en framkomlig väg mot ökad innovationsförmåga.

– Innovationsarbete kan svårligen förenas med till exempel traditionell projektstyrning med snäva budgetramar, detaljstyrning och strikta tidsplaner. Det måste alltid bygga på en hög grad av frihet, där man släpper på kontrollen och anpassar målet och ramarna efter hand. Därmed inte sagt att hela organisationen måste jobba agilt. Det kanske räcker att det finns en enhet som arbetar innovativt och experimenterande, medan andra enheter arbetar mer traditionellt med hårdare styrning av kostnader och intäkter, säger han.

Cassandra Marshall är ansvarig för programmet Innovationsledning och organisering på Vinnova, som handlar om hur man leder och organiserar innovationsarbetet för att stärka innovationsförmågan. Hon betonar också vikten av att som innovatör våga prova sig fram, trots risken för misslyckanden.

– För ett företag eller en organisation som vill utvecklas finns inget alternativ, trots att allt innovationsarbete är förenat med osäkerhet och att ingen riktigt vet vart resan ska sluta eller vägen dit. För att stärka innovationsförmågan krävs ofta att man kombinerar den kunskap som finns inom organisationen med kunskap utifrån. Det är genom att organisera dessa lärprocesser på ett effektivt sätt som chanserna till framgång ökar, förklarar hon.