Flexibelt arbete kräver tydlig gränssättning

– Arbetstagarna förväntas själva sätta och kommunicera sina egna gränser. För att kunna göra det krävs dock att arbetsgivarna talar klarspråk om vilka krav och förväntningar som gäller, säger organisationsforskaren Nanna Gillberg på Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Flexibelt arbete, alltså möjligheten att själv bestämma när och var man vill jobba, har ökat explosionsartat de senaste åren. Studier visar att 47 procent av alla arbetstillfällen på svensk arbetsmarknad är att betrakta som ”lågreglerade” eller ”oreglerade”, som till exempel flexibelt arbete.

Många uppskattar också att på egen hand få bestämma över sin arbetstid, inte minst småbarnsföräldrar. En undersökning som genomförts på uppdrag av arbetsplatsleverantören Regus tidigare i år visar att hela 96 procent av arbetande föräldrar gärna skulle arbeta för en arbetsgivare som erbjuder flexibelt arbete som en del av ett förmånspaket.

– Det har visat sig att de som har flexibelt arbete uppvisar högre arbetstillfredsställelse och är mer nöjda med sin situation – trots att de jobbar både fler timmar och med högre intensitet, konstaterar Nanna Gillberg, som bland annat skrivit kunskapssammanställningen ”Nya sätt att organisera arbete – betydelsen för arbetsmiljö och hälsa” på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Självförverkligande genom arbetet

Men det ökade intresset för flexibelt arbete har inte bara att göra med att den anställde slipper tidsödande pendling och kan tillbringa mer tid med sin familj. Det har också sin förklaring i den rådande trenden som handlar om individualisering. Allt fler identifierar sig med sitt arbete som blir en form av självförverkligande.

– Normen är att arbetet är den stora passionen och att man förväntas älska sitt jobb. Gör man inte det betraktas man som misslyckad som inte kunnat förverkliga sina drömmar, säger Nanna Gillberg.

Men den stora friheten som många upplever med flexibelt arbete har också en baksida, menar hon. Risken finns att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut och att många aldrig känner sig riktigt lediga.

Läs även: Distansarbete ger stora samhällsvinster

Genom att flexibelt arbete är så positivt laddad och betraktas som förmån vill många återgälda det genom att vara ständigt tillgängliga. Men enligt Nanna Gillberg har det sällan att göra med krav från arbetsgivaren, utan mer med förväntningar från inte minst arbetskamrater.

– Det är så lätt att kollegor sinsemellan trissar upp förväntningarna på ständig nåbarhet. Om en kollega svarar på mejl sent på kvällen vill man själv inte vara sämre, säger hon.

Men att vara ständigt uppkopplad, nåbar och tillgänglig har stora risker och kan med tiden leda till kronisk stress. Nanna Gillberg betonar därför vikten av att arbetsgivarna inleder en konstruktiv diskussion om vilka krav och förväntningar som gäller. Trots att flexibelt arbete ökar i omfattning saknar många företag och organisationer policy och riktlinjer för medarbetarnas tillgänglighet.

– Det är jättesvårt för den enskilde medarbetaren att ta tag i situationen – ingen vill ju verka obekväm. Därför måste arbetsgivaren ta första steget och se till att det finns kommunikation och transparens kring förväntningarna, betonar Nanna Gillberg.

Aktivitetsbaserade kontor

Men även anställda som inte har möjlighet att arbeta utanför kontoret har i många fall fått allt större flexibilitet. De aktivitetsbaserade kontoren som nu kommer på bred front bygger på att medarbetarna ska växla arbetsmiljö beroende på arbetsuppgifter. Men de öppna ytorna är på gott och ont, menar Nanna Gillberg.

– När arbetstagarna inte längre har något eget kontorsrum får arbetsmiljön karaktären av en scen där alla syns och hörs hela tiden. Och när man så kommit hem från jobbet fortsätter så ”synligheten” genom aktiviteten på sociala medier där den professionella och privata världen möts. Den ständiga exponeringen gör att man ständigt måste vara medveten om bilden av sig själv, vilket kan upplevas som kravfyllt och stressande, säger hon.

Nanna Gillberg rekommenderar alla företag och organisationer att diskutera arbetsmiljö i ett vidare perspektiv och även väga in psykosociala faktorer.

– Alla – både arbetsgivare och arbetstagare – vill ha flexibilitet samtidigt som det finns ett behov av stabilitet och trygghet. Därför är det viktigt att föra en dialog om hur man kombinerar dessa till synes motstridiga krav på bästa sätt, understryker hon.

3 viktiga punkter för flexibelt arbete.

1. Individens egen förmåga att sätta gränser och säga nej är avgörande för att kunna skilja mellan arbete och fritid, vilket i sin tur är viktigt för möjligheterna till återhämtning.
2. Inled en konstruktiv dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare om vilken tillgänglighet och nåbarhet som förväntas. Det är upp till arbetsgivaren att tydliggöra de förväntningar som finns.
3. Bestäm policy och riktlinjer för medarbetarnas tillgänglighet och nåbarhet.