Flytt av elever skapade möten men lyfte inte betygen

Tillsammans med kollegorna Emma Arneback och Jan Jämte har de följt en grupp elever som flyttades till fyra nya skolor år 2017, efter ett beslut från kommunen. Vivallaskolan hade, som många skolor i utsatta områden, dragits med svag måluppfyllelse med en stor andel elever som inte nådde gymnasiebehörighet.

Det fanns förhoppningar om att resultaten skulle förbättras när eleverna kom till nya skolor, men det har forskarna inte kunnat se.

– Men man ska komma ihåg att det här är en process, och när man talar om skolkvalitet så är det inte bara mätbara skolresultat man behöver ta hänsyn till. Skolan har också ett fostransuppdrag och ska vara en plats där elever med olika bakgrund möts, säger Andreas Bergh.

Intern segregation

Sådana positiva effekter har forskarna också sett – att möten har uppstått och samvaron har ökat mellan elever med olika bakgrund. Men de konstaterar också att det både under och utanför lektionstid har synts en intern segregation; på rasterna håller sig eleverna ofta till sin grupp tidigare klasskamrater.

Måluppfyllelsen gymnasiebehörighet hade på Vivallaskolan under tidigare år snittat runt 59 procent. När de flyttade eleverna gick ut sina nya skolor var det bara 42 procent som klarade målet. Underlaget är dock förhållandevis litet, så forskarna understryker att det kan bero på slumpen. Resultaten skilde sig också åt mellan de mottagande skolorna. Forskarna fick inte tillgång till resultat från nationella prov, varför man inte kan vara helt säker på att betygen är helt jämförbara.

Förändringar tar tid

Det viktigaste, menar Anders Trumberg är att rapporten visar att det finns många lärdomar att dra, och att förändringar tar tid.

– Vi har sett att många i personalen på de nya skolorna efterfrågade mer stöd. Flera hade velat ha mer av erfarenhetsutbyte från Vivallaskolans lärare, säger han.

De mottagande skolorna hade en varierad grad av erfarenhet att arbeta med mångkulturella grupper. Forskarna beskriver att skolkulturerna skilde sig åt i olika grad, där skolor med liten erfarenhet av mångkultur upplevde större utmaningar och större behov av att förändra sin undervisning för de nya eleverna. Personalen på skolorna hade önskat någon form av centralt processtöd och mer samarbete, både med Vivallaskolan och med övriga mottagande skolor.

Bättre förberedelse behövs

Sammantaget är erfarenheten att med en bättre förberedelse, kompetensutveckling i exempelvis språkutvecklande arbetssätt, bättre stödsystem och mer resurser för omställningen hade övergången till nya skolor underlättats.

Även eleverna själva hade velat vara bättre förberedda på vad som väntade dem inför skolbytet.

Höga förväntningar

Det var ett politiskt beslut att lägga ned Vivallaskolans högstadium, och där fanns höga förväntningar om att den enskilda åtgärden skulle leda till en ökad integration.

Så enkelt ser det inte ut i praktiken, konstaterar Anders Trumberg och Andreas Bergh. Visst har nya möten uppstått för eleverna, men integration är komplext, och för att den verkligen ska förbättras bör fler delar av samhället än skolan involveras – som socialtjänst, hälso- och sjukvård och föreningslivet.

– Att bara flytta eleverna förändrar ju inte den kontext de lever i, säger Anders Trumberg.

Läs hela rapporten”En skola i integration? Lärdomar från Örebro kommuns arbete med styrd skolintegration”.