Flytt av elever skapade möten men lyfte inte betygen

Skola Den första gruppen elever som flyttades från Vivallaskolan i Örebro till fyra andra skolor förbättrade inte sina skolresultat – snarare tvärtom. Det visar en ny forskningsstudie.

Flytt av elever skapade möten men lyfte inte betygen
I Örebro flyttades elever från Vivallaskolan till fyra andra skolor. Foto: Adobe Stock.

Över videolänk träffar Kvalitetsmagasinet Andreas Bergh, docent i pedagogik som under många år fokuserat på kvalitet inom skolan och Anders Trumberg, doktor i kulturgeografi med fokus på skolsegregation.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Tillsammans med kollegorna Emma Arneback och Jan Jämte har de följt en grupp elever som flyttades till fyra nya skolor år 2017, efter ett beslut från kommunen. Vivallaskolan hade, som många skolor i utsatta områden, dragits med svag måluppfyllelse med en stor andel elever som inte nådde gymnasiebehörighet.

Det fanns förhoppningar om att resultaten skulle förbättras när eleverna kom till nya skolor, men det har forskarna inte kunnat se.

Andreas Bergh. Foto: Örebro universitet.

– Men man ska komma ihåg att det här är en process, och när man talar om skolkvalitet så är det inte bara mätbara skolresultat man behöver ta hänsyn till. Skolan har också ett fostransuppdrag och ska vara en plats där elever med olika bakgrund möts, säger Andreas Bergh.

Intern segregation

Sådana positiva effekter har forskarna också sett – att möten har uppstått och samvaron har ökat mellan elever med olika bakgrund. Men de konstaterar också att det både under och utanför lektionstid har synts en intern segregation; på rasterna håller sig eleverna ofta till sin grupp tidigare klasskamrater.

Måluppfyllelsen gymnasiebehörighet hade på Vivallaskolan under tidigare år snittat runt 59 procent. När de flyttade eleverna gick ut sina nya skolor var det bara 42 procent som klarade målet. Underlaget är dock förhållandevis litet, så forskarna understryker att det kan bero på slumpen. Resultaten skilde sig också åt mellan de mottagande skolorna. Forskarna fick inte tillgång till resultat från nationella prov, varför man inte kan vara helt säker på att betygen är helt jämförbara.

Förändringar tar tid

Det viktigaste, menar Anders Trumberg är att rapporten visar att det finns många lärdomar att dra, och att förändringar tar tid.

Anders Trumberg. Foto: Örebro universitet.

– Vi har sett att många i personalen på de nya skolorna efterfrågade mer stöd. Flera hade velat ha mer av erfarenhetsutbyte från Vivallaskolans lärare, säger han.

De mottagande skolorna hade en varierad grad av erfarenhet att arbeta med mångkulturella grupper. Forskarna beskriver att skolkulturerna skilde sig åt i olika grad, där skolor med liten erfarenhet av mångkultur upplevde större utmaningar och större behov av att förändra sin undervisning för de nya eleverna. Personalen på skolorna hade önskat någon form av centralt processtöd och mer samarbete, både med Vivallaskolan och med övriga mottagande skolor.

FAKTA

Tvärvetensakplig forskning

Forskarna har följt de flyttade eleverna mellan årskurs sju och nio. En eller ett par klasser vid var och en av de fyra anvisningsskolorna har studerats med både intervjuer och klassrumsobservationer och observationer utanför klassrummet.

Analysen bygger på 113 intervjuer med totalt 128 personer – elever och personal, men också politiker och förvaltningstjänstemän.

Forskarna har också fått tillgång till samtliga elevers slutbetyg.

Forskningsprojektet har en tvärvetenskaplig ansats med forskare inom pedagogik, statsvetenskap och kulturgeografi.

Bättre förberedelse behövs

Sammantaget är erfarenheten att med en bättre förberedelse, kompetensutveckling i exempelvis språkutvecklande arbetssätt, bättre stödsystem och mer resurser för omställningen hade övergången till nya skolor underlättats.

Även eleverna själva hade velat vara bättre förberedda på vad som väntade dem inför skolbytet.

Höga förväntningar

Det var ett politiskt beslut att lägga ned Vivallaskolans högstadium, och där fanns höga förväntningar om att den enskilda åtgärden skulle leda till en ökad integration.

Så enkelt ser det inte ut i praktiken, konstaterar Anders Trumberg och Andreas Bergh. Visst har nya möten uppstått för eleverna, men integration är komplext, och för att den verkligen ska förbättras bör fler delar av samhället än skolan involveras – som socialtjänst, hälso- och sjukvård och föreningslivet.

– Att bara flytta eleverna förändrar ju inte den kontext de lever i, säger Anders Trumberg.

Läs hela rapporten”En skola i integration? Lärdomar från Örebro kommuns arbete med styrd skolintegration”.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.