Förvaltningsexperten: Glappet mellan idé och verklighet skadar offentlig styrning

Lyda direktiv överordnat allt

Inger Sohlberg är civilekonom och organisationspedagog och har bland annat arbetat åt SCB, Skatteverket, Försäkringskassan, Region Stockholm och Inspektionen för socialförsäkringen men också åt privata organisationer. Hon tror att förklaringen till verksamheternas felfokus är en blandning av flera faktorer.

– Jag har sett förändringen inifrån då jag började arbeta inom offentlig sektor för cirka 20 år sedan. Det är svårt att säga vad som är hönan och ägget, men oavsett vilket ser vi en utveckling där många offentliga verksamheter glömmer bort vilka de faktiskt finns till för. Det kan bero på att politiken har blivit mer och mer målfokuserad för varje mandatperiod, och att man inte internt vågar kritisera alla missriktade insatser, säger hon.

Hon har i sitt arbete sett hur generaldirektörer och verksamhetschefer blir livrädda för att gå utanför ramen för deras uppdrag. Att göra nytta och driva innovation har blivit sekundärt. 

–  I ledningsgrupperna fokuserar man ofta mer på externa krav och granskningar som kommer och går, så till den grad att man inte hinner förbättra det arbete som man faktiskt är tillsatt att utföra. Om man ska prata om systemeffektivitet måste man våga titta på vad vår huvuduppgift är, vad staten har ålagt oss, säger hon.

Att spara kostar pengar

Vad gör man då om exempelvis HR kommer ovanifrån och ställer krav utifrån någon förordning utan att ta hänsyn till kärnverksamheten, eller när ekonomiavdelningen drar in nya regler från Ekonomistyrningsverket som också krockar med linjearbetet?

Eller när det kommer besparingskrav och man sätter i gång stora sparprojekt och lägger pengar på en omfattande projektmodell och konsulter? Jo, våga stå upp för de bitar som fungerar bra och påminn varandra om syftet med offentlig sektor – att ge medborgarna bra service.

Detta går inte att fullfölja om vi tappar bort huvuduppdraget i ett myller av olika direktiv, men Inger Sohlberg.

– Alla nya sparplaner som politikerna lägger fram blir till slut tandlösa, eftersom det kostar väldigt mycket pengar att spara pengar. Men framför allt är det ett felaktigt fokus. Man borde i stället tillåta sig att arbeta utifrån sakfrågan, säger hon.

Låt kärnfrågan regera

Risken är annars att samhällsbärande verksamheter förlamas av rädsla för repressalier, menar Inger Sohlberg.

– Istället för att portionera ut pengar för de nya mål och riktlinjer som oavbrutet läggs till dagordningen, borde verksamheterna få fokusera på att arbeta mer långsiktigt. Utveckling och förvaltning borde inte vara uppdelat med andra ord, utan ledningen ska vara förankrad i verksamheten. En del chefer tycker säkert att det är bekvämt att bara försöka checka av alla de mål som kommer uppifrån. Men det som faktiskt gynnar medborgarna är att förvaltningarna fungerar som en helhet, säger hon.

Inger Sohlberg tror att organisationernas ökade krav på att redovisa god internstyrning och kontroll i årsredovisningen indirekt tenderar att påverka arbetet negativt. 

– Verksamheterna har redan sin logik. Men allt detta ansvarsutkrävande och krav på att visa upp vad man producerar gör att vi går miste om en hel del löpande förbättringsarbete. Vi medborgare ska kunna ta oss fram till jobbet och vägarna ska fungera. Den typen av frågor måste vara överordnade att ha en bra mediestrategi exempelvis, avslutar hon.