”Förbättringsarbete kräver kontinuitet och kompetens inom organisationen”

Förbättringsledning Sluta med punktinsatser - satsa på att bygga er förbättringskultur i stället. Konsulten Anna Sjöholm Hultblad tipsar om vad som krävs för att öka förbättringskompetensen.

”Förbättringsarbete kräver kontinuitet och kompetens inom organisationen”
Anna Sjöholm Hultblad är konsult inom förändring och förbättring på Frontit. Foto: Adobe Stock/ privat

För att uppnå en förbättringskultur behövs kompetenta ledare, tålamod och ett smart arbetssätt. Det säger Anna Sjöholm Hultblad, konsult inom förändring och förbättring på Frontit. Hon tror att alla organisationer skulle dra nytta av mer kunskap om förbättringsarbete, och att helhetsperspektivet ofta saknas för att uppnå högre verkningsgrad.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Kanske lite dubbelt av mig som konsult att säga, men ska man få fart på sitt förbättringsarbete så måste man skapa kontinuitet och förbättringskompetens i den egna organisationen. Ständig förbättring behöver vara i gång för jämnan.

Men blir inte du av med jobb då, eller?

– Nej, jag ser det som att jag kan vara med och bygga upp organisationens förmåga och kompetens inom förbättringskunskap, säger hon och skrattar.

Koll på verktygslådan

Förbättringsarbete kan vara svårt utan kompetenta ledare som stöttar och motiverar. Anna Sjöholm Hultblad listar ett antal egenskaper hon tycker är avgörande för att kunna driva igenom ständiga förbättringar:

  • Stort engagemang och hjärta
  • Helhetssyn
  • Förmågan att vara nyfiken, lyssna och ställa bra frågor
  • Förmågan att omsätta teori på ett lättsamt sätt

Anna Sjöholm Hultblad menar att engagemang är A och O för att kunna hitta verksamhetens verkliga utmaningar och sedan ta sig an dem. Dessutom måste man som förbättringsledare ha koll på sin verktygslåda samt välja verktyg efter situation.

– Sedan måste inte de som teorierna och metoderna appliceras på veta om hur allt fungerar. Man måste kunna göra det lätt för medarbetarna att själva göra rätt. Jag tycker till exempel om att göra en rotorsaksanalys med hjälp av 5 varför, en enkel metod som öppnar upp för samtal om utmaningar i organisationen.

En bra förbättringsledare kan också välja verktyg och teorier utefter situation och testa sig småskaligt fram för att försäkra sig om att man faktiskt uppnår det man vill.

– Man får inte heller vara för snabb att gå på åtgärder, utan man måste ta sig tiden att grotta ner sig i utmaningar och problem först. När man vet vad man egentligen har för problem så det är det dags att ta fram åtgärdsförslag, mål och detaljerade planer, säger Anna Sjöholm Hultblad.

Tvärfunktionella förbättringsteam

För att få till helhetsperspektivet tycker Anna Sjöholm Hultblad att det är en bra idé att tvärfunktionella grupper utgör förbättringsteam. Löses problem i stuprör så riskerar man att orsaka problem för andra inom verksamheten, utan att inse det.

– Med tvärfunktionella grupper får man fler perspektiv på samma problem.

Och sist men inte minst tycker hon det är viktigt att kunna ta sig an en utmaning på ett roligt och gärna lite knäppt sätt, för att få med alla. Anna Sjöholm Hultblad strävar själv alltid efter att hålla i möten som lämnar människor med en bättre känsla än innan.

– Det händer ju inte varje gång, men häromdagen höll jag i ett möte med en kund som sade ”första dagen tillbaka från semestern är jobbig, men det här piggnade jag till av!”, och då kände jag mig nöjd!

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste