Läraren: Kvalitet byter skrud – principerna består

83 år senare klev en annan kvinnlig ingenjör innanför högskolans dörrar, nämligen Ida Gremyr. Hon var 25 år, hyfsat nyexaminerad och på jakt efter ett jobb mitt under IT-kraschen.

– Det fanns inte särskilt mycket jobb för ingenjörer just då, så därför sökte jag en doktorandtjänst inom kvalitet. Jag tänkte att ”jag kan jobba med detta tills konjunkturen vänder”, men så trivdes jag, säger hon.

Ida Gremyr gick från att ha läst en enda kurs i kvalitet till att doktorera inom ämnet. Och idag är hon professor i kvalitetsutveckling samt programansvarig för mastersprogrammet i Quality and Operations management. Ida Gremyr beskriver det som att hon halkade in på ett bananskal, och nu är det inte långt kvar tills att hon belönas för nit och redlighet i rikets tjänst.

En av de bästa sakerna med yrket har varit att få forska tillsammans med organisationer, och att på så sätt behålla förankring i verkligheten.

– Jag tror inte att jag hade trivts i en enbart teoretisk miljö. Kvalitet är också intressant för att det ändras samtidigt som samhället ändras. Det har gått från att handla om produkter och kontroll till att omfatta utveckling av tjänster. Idag finns också ett utökat fokus på exempelvis hållbarhet och digitalisering.

Breddat område, samma kärna

Ida Gremyr har följt kvalitetsutvecklingen noga genom sin forskning, och en sak är säker: kvalitetsrollen är under ständig utveckling, vilket ställer krav på nya färdigheter och kunskaper. På grund av hållbarhet och digitalisering har kvalitetsområdet breddats till något helt annat jämfört med 2007, när programmet som Ida Gremyr är ansvarig för började erbjudas på Chalmers.

– Rent generellt ser vi att ungefär hälften börjar i någon slags konsultroll där de testar sig fram och ser vad de vill jobba med. Det är alltså väldigt brett, inte bara kvalitet. Andra halvan går till olika organisationer. Vi ser också att andelen alumner som hamnar i offentlig sektor har ökat, säger Ida Gremyr.

Det sistnämna tycker hon är särskilt spännande. Det går inte längre att säga att industrin ligger långt före offentlig sektor när det kommer till kvalitetsarbete, hävdar Ida Gremyr.

– Det finns metoder som tyder på att industrin snarare har en hel del att lära sig av offentliga aktörer.

Som exempel nämner Ida Gremyr Experience-based co-design (EBCD), ett arbetssätt som härstammar från vården, som möjliggör för anställda och användare att skapa tjänster och lösningar tillsammans.

– Det är en metod som på riktigt främjar samskapande, säger hon.

Så såg det inte ut när hon började doktorera. Men på kort tid har kvalitet bytt skrud. Kärnan förblir densamma dock, menar Ida Gremyr. Allt handlar fortfarande om att skapa värde för den man är till för, och det görs genom att hålla fast vid tre principer som Ida Gremyr lär ut till sina studenter:

• Kund- och intressentfokus
• Ständiga förbättringar
• Teamarbete

Hon lägger särskild emfas vid teamarbete och säger att den behandlas alltför styvmoderligt när den i stället borde klassas som är särskilt viktig för att kunna hantera komplexitet.

– För att ta sig an stora, komplexa utmaningar måste man sluta tro att en profession bär på all kunskap. Vi måste hitta sätt att interagera inom och utanför organisationen.

Givetvis måste principerna anpassas och kontextualiseras samt tillämpas genom olika modeller och metoder. Eller som författaren och kritikern John Ruskin en gång sade; kvalitet uppstår inte av en slump – den är alltid är resultatet av en intelligent ansträngning. Men principerna förblir det viktigaste, hävdar Ida Gremyr. Precis som henne när hon tog examen vid millennieskiftet, kommer hennes nuvarande studenter att möta en svår arbetsmarknad präglad av lågkonjunktur. Men till skillnad från hennes generation tror hon att dagens kvalitetsstudenter är mer värdedrivna och medvetna om mjuka värden, vilket kommer att vara till deras förtjänst.

– Jag kan inte förutspå vad mina studenter kommer att jobba med, men jag är fortfarande övertygad om att principerna kommer att vara nyttiga oavsett vad de gör.

Prisats för sin pedagogiska design

Ida Gremyr har skrivit en bok om principerna tillsammans med professorerna Bjarne Bergquist och Mattias Elg som heter ”Kvalitetsutveckling: En översikt” och används som kurslitteratur bland annat på Chalmers. Innan boken ens var klar vann professorerna Kurslitteraturpriset för sin nytänkande framställning av ämnet. Syftet med boken var att erbjuda en koncis introduktion till kvalitetsutvecklingens grunder som sedan kunde kompletteras med forskningsartiklar. Ida Gremyr tycker att de, på dryga 150 sidor, lyckades ganska bra. Tjocka tegelstensböcker i all ära, men de ville skapa ett billigare och mer lättläst alternativ.

– Kurslitteratur kan kosta en hel del, och risken är att studenter köper färre och färre böcker på grund av det. Det är större chans att eleverna faktiskt köper och läser en bok som är billig och kort, säger Ida Gremyr.

Men det är inte bara genom böcker som Ida Gremyr är med och håller kunskapen om kvalitet vid liv. För att kunna undervisa är det viktigt att hålla sig uppdaterad kring vad som är det ”nya” inom kvalitetsvärlden. Därför ingår Ida Gremyr och hennes kollegor i ett nätverk som består av forskare och organisationer, för att kunna utbyta kunskap mellan teori och praktik. Ida Gremyr tror på aktionsforskningen, att vara med och förändra samtidigt som man forskar, vilket är en vanligare på tekniska högskolor. På programmet Quality and Operations management märks aktionsforskningen av genom projektet SMILLA, som Ida Gremyr tycker är särskilt intressant. Projektet gör det dels möjligt för studenter att få arbetslivsanknytning under tiden de studerar, samtidigt som yrkesverksamma får hjälp med pågående förbättringsprojekt i deras respektive organisationer.

– Alla sådana projekt gör att studenter, lärare och organisationer får bättre insyn i vad som pågår i kvalitets-Sverige. Jag tror att det är jättebra att komma åt den synergin, och att våra studenter får tillämpa teorierna på verkligheten.

Det händer då och då, när Ida Gremyr är ute och gör ett studiebesök, att hon träffar på någon före detta student. Nu senast hände det på Västra Götalandsregionen att en person berättade för henne vilken nytta utbildningen hade gjort, något som självfallet värmde. Ida Gremyr tolkar det som ett tecken på att utbildningen hon är med och skapar faktiskt ser till riktiga behov på arbetsmarknaden.

– Det upplever jag som ett tecken på att teorin är uppkopplad mot praktiken.

Kvalitetsvetare behövs i teamen

Ida Gremyr är riktigt stolt över att vara lärare. Inne på Gremyrs kontor står olika diplom för diverse prestationer uppradade bredvid skrivbordet, bland annat ett för ”Årets lärare”. Ida Gremyr är nöjd över att ha varit med och byggt det program hon ansvarar för, och för alla de studenter hon har handlett genom åren.

– Det passerar ändå ett 60-tal personer varje år vars framtid jag är med och påverkar. När de tar examen är de eftertraktade och får roliga jobb. Oftast hamnar de inom industrin eller hälso- och sjukvården, men i vissa fall doktorerar de och blir nära kollegor, vilket är jättekul.

Känslan hon får av att se sådana direkta resultat i arbetslivet, beskriver hon som svårslagen. Och självklart är det en stor utmaning att förbereda studenterna på ”den riktiga världen” utanför Chalmers murar. Risken för att de hamnar i ett team som inte fungerar, som inte har en samstämmig målbild eller vars problemformuleringar är dåliga, är hyfsat stor. Kvalitetsprofessionen har och fortsätter att beskrivas som introvert och isolerad, men det hoppas hon få vara med och ändra på, genom att stärka vikten av teamarbete.

– Kvalitetsprofessionen kan inte mest om exempelvis AI, men vi har traditionellt sett varit bra på att ta faktabaserade beslut, vilket definitivt kommer att behövas i en alltmer datadriven värld. Det behöver vi vårda.

Hur är du som lärare?

– Jag tror att jag är ganska strukturerad. Man vet vad man får, säger hon innan hon plötsligt himlar med ögonen och suckar.

– Men jag minns att första gången jag föreläste var jag så nervös att jag höll på att kräkas, usch.

I början av karriären på Chalmers var många utav studenterna äldre än henne, och dessutom fanns det de som inte förväntade sig att se en kvinnlig figur längst fram i föreläsningssalen – trots att det hade gått mer än 80 år sedan Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen vid högskolan.

– En gång hade jag en student som ställde sig upp och sa ”I want someone knowledgable, I want a man”. Men det var längesedan. Den akademiska världen är traditionellt sett ganska mansdominerad, men jag upplever det som att jag har haft det bra. Och jag har haft fantastiska förebilder att se upp till, vilket har varit helt avgörande, säger Ida Gremyr medan vårsolen fortsätter att skina över Vera Sandbergs allé.