Inga förändringar genomförs för förändringens egen skull, utan syftar alltid till att uppnå någon form av förbättring. Förbättringsarbetet definierar målet och vilka insatser som krävs på organisatorisk nivå för att nå dit.
Förbättringsarbetet visar vägen för förändringsledarna
Förbättringsarbete
För att förändringsledningen ska kunna styra rätt är det viktigt att insatserna tar avstamp i ett väl definierat förbättringsarbete. Förbättringsarbetet stakar ut vägen och visar vad som krävs för att organisationen ska nå de uppsatta målen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är som att bestiga ett berg. Vi vet vart målet är. Men för att klara det måste vi lägga fast bästa rutten dit. Förbättringsarbete inom en organisation är en ständigt pågående resa, säger Hanna Billström, partner och förändringsspecialist på konsult- och utbildningsföretaget Improviate.

Då behöver man få med sig medarbetarna på resan och åstadkomma de beteendeförändringar som krävs för att i slutändan få det affärsvärde man är ute efter. Och då gäller det att skapa ett engagemang i organisationen.
Det är här som förändringsledning kommer in som ett redskap för att motivera människor att delta.
Fokus på helheten och individen
Förbättringsarbete har alltså fokus på helheten och förändringsledning på individen.
– Människor måste ta sig ur sitt nuläge och våga lämna sin trygga plats för att ge sig ut på okänd mark. Utmaningen är att vi människor är programmerade för att vara skeptiska till förändringar. Förändringar tolkas av hjärnan som ett hot mot vår överlevnad. Förändringsledning handlar om hur vi då ska stötta individerna i att ge sig ut på förbättringsresan och ta sig till de nya målen, vilket ofta innebär en beteendeförändring för individen, säger Hanna Billström.
Tanken med ett förbättringsarbete är att det ska gynna organisationen i stort. Därmed inte sagt att det alltid innebär fördelar för den enskilde individen. Tvärtom kan det leda till försämringar och att medarbetare får ompröva sin egen roll.
– Det kan hända att medarbetare upplever att man behöver ta ett steg tillbaka till förmån för helheten. I en global koncern kan det vara så att det egna bolaget ligger i framkant. Men för att nå en större harmonisering kan man behöva arbeta på ett annorlunda sätt, förklarar Hanna Billström.
Människor vill bidra
Vad är då hemligheten bakom ett framgångsrikt förbättringsarbete?
Enligt Hanna Billström är det viktigt att koppla förbättringsarbetet till sådant som människor bryr sig om. Det gör förändringsledningen så mycket enklare.
De flesta har en inneboende drivkraft att bidra, att lämna avtryck till sådant som berikar till exempel kunder eller samhället i stort.
– Människor har en vilja att göra väl. Att skapa värde med dem som verksamheten är till för är därför en stark ingång i förbättringsarbetet, säger hon.
Samtidigt finns det fallgropar. En av de stora utmaningarna är att man underestimerar det mänskliga perspektivet, menar Hanna Billström.
– Som ledare kanske man ser målet tydligt och klart, men missbedömer insatserna som krävs för att nå dit. Även om det nya är spännande och bra krävs beteendeförändringar som ofta är svåra att åstadkomma och bibehålla, säger hon.
Risk för förändringströtthet
Ett annat klassiskt misstag är att driva förbättringsarbetet på ett ostrukturerat sätt eller att vara överambitiös och dra igång för många initiativ på samma gång.
– Det finns en risk att det uppstår en förändringströtthet. Även om förändringarna leder till förbättringar gäller det att vara vaksam. Människor orkar inte med för stora förändringar på en och samma gång – inte ens om man tar till de vassaste verktygen inom förändringsledning, sammanfattar Hanna Billström.