Sjukskrivningarna har de senaste åren explosionsartat skjutit i höjden. På de tre sista åren har antalet sjukskrivna längre än trettio dagar nästan fördubblats. Förra året var knappt 240 000 människor sjukskrivna längre än 30 dagar. Kvinnorna står för ungefär två tredjedelar, eller 150 000.
– Det finns ingen generell förklaring till varför sjukskrivningarna har skenat i väg just nu, säger Jan Rydh som på regeringens uppdrag just nu håller på att slutföra utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Utredningen ska ta ett sammanfattande grepp om sjukförsäkringsfrågan och sjukfrånvaron och presentera sina slutgiltiga förslag i slutet av december.
Ingen generell förklaring
Jan Rydh menar att man inte kan förklara de kraftigt stigande sjukskrivningarna med medicinska orsaker eller attitydförändringar. Eftersom sjukskrivningarna visar stora skillnader mellan olika branscher och till och med företag inom samma bransch drar han istället slutsatsen att det helt enkelt handlar om att arbetsförhållandena de senaste åren blivit hårdare.
– Vård, skola och omsorg visar den största ökningen av sjukskrivningar och 90-talets accelererande stress på grund av minskade resurser är en orsak, förklarar Jan Rydh.
Men han menar också att det handlar om en organisationsfråga. Variationen i sjukfrånvaron pekar på att det finns ett starkt samband mellan individerna och arbetsplatsen. Relationen mellan individen och arbetsplatsen är avgörande för sjukskrivningsfrekvensen.
– Det finns starka samband mellan sjukfrånvaron och till exempel möjligheterna att styra över sin arbetssituation, säger Jan Rydh. Vi måste kunna vara flexibla i arbetslivet och det måste finnas en acceptans för att alla inte alltid kan vara högpresterande, av olika orsaker.
Stora kostnader
Kostnaderna för den dramatiskt ökande sjukskrivningsnivån är väldigt stora. Förra året kostade sjukförsäkringen sammanlagt 108 miljarder kronor. Det är 15 procent av hela statsbudgeten eller dubbelt så mycket som hela försvaret kostar eller om man så vill åtta gånger så mycket pengar som regeringen satsar på kulturen varje år. Men det mest alarmerande är den snabba ökningen. Bara ökningstakten av sjukskrivningarna kostar just nu 17 miljoner kronor varje dag.
De stora förlorarna i det sammanhanget är företagen. Det är de som genom arbetsgivaravgifterna ytterst betalar sjukfrånvarons enorma kostnader. Jan Rydh vill med förslagen i utredningen att företagen ska inse detta och börja ta sitt ansvar. Bland annat förlängd sjuklöneperiod från dagens 14 dagar till 60 dagar, obligatoriskt rehabiliteringsunderlag, höjd sjuklön till 90 procent efter femtonde dagen och en mer försäkringsmässig sjukförsäkring ska ge företagen ett förtydligat ansvar för hälsan inom arbetslivet och sätta fokus på åtgärder på arbetsplatserna.
– Att förlänga sjuklöneperioden är en grundförutsättning för att bryta den negativa utvecklingen av sjukfrånvaron, förklarar Jan Rydh som därmed står fast vid sitt hårt kritiserade förslag.
Hård kritik
Syftet är att arbetsgivarna ska ges ökade drivkrafter och möjligheter att ta sitt ansvar, men samtidigt avlastas också försäkringskassorna från de kortare fallen. Men en förutsättning är också att sjukförsäkringen görs mer försäkringsmässig. Idag betalar alla företag lika mycket oavsett hur mycket de bidrar till sjukskrivningsfrekvensen. Jan Rydh föreslår att sjukförsäkringsavgiften generellt sänks i motsvarande mån som arbetsgivarnas kostnader ökar på grund av den generella förlängning av sjuklöneperioden och att ett nytt högkostnadsskydd för mindre företag införs.
Kritiken mot det här förslaget har varit hård från både arbetsgivarhåll och från facket. Arbetsgivarna hävdar att det skulle innebär ökade kostnader och facket att arbetsmarknaden skulle bli diskriminerande eftersom företagen bara skulle anställa de starkaste.
– Jag anser inte att det finns saklig grund för att företagens kostnader skulle bli högre, och om man tror att det skulle bli diskriminering så utgår man från att sjukskrivningen beror på individen och inte på arbetsmiljön, säger Jan Rydh.
Nytt rehabiliteringsunderlag
Det förtydligade arbetsgivaransvaret ska även komma fram genom förslaget att företagen senast efter 28 dagar ska ta fram ett rehabiliteringsunderlag med uppgifter om arbetsförmåga relaterat till arbetsuppgifter, prognos för återgång till arbetet, vidtagna och planerade åtgärder, eventuellt rehabiliteringsbehov och ett yttrande från företagshälsovården. Gör inte arbetsgivaren det ska en förseningsavgift på 5 000 kronor tas ut.
Utredningen kommer också att föreslå att regeringens mål för människor i arbete ska ta hänsyn till sjukskrivningarna. Målet är nu satt till 80 procent, men utredningen menar att det bör sättas till 73,5 procent och att inte sjukskrivna ska räknas med. Det innebär ändå att sjukfrånvaron måste minska med 20 procent fram till 2004.
– Inte ens det är väl riktigt realistiskt, men man måste sätta upp ett mål, säger Jan Rydh.
Stor informationskampanj
Enligt utredningens förslag ska Riksförsäkringsverket få uppdraget att snabbt börja med uppföljning och redovisning av sjukfrånvarons utveckling och olika åtgärders effektivitet. Arbetsmarknadens parter ska också inbjudas till att genomföra en flerårig stor informationskampanj och det ska bli obligatoriskt för företag och offentliga organisationer att redovisa sjukfrånvaron i sina verksamhetsberättelser.
– Jag ser det här förslagen som ett viktigt redskap för hjälp till självhjälp. Genom att tvingas redovisa sjukfrånvaron medvetandegör man problemet, men kravet visar också på hur viktig ohälsan är för en verksamhet, förklarar Jan Rydh.
Beslut redan i vår
För att göra sjukförsäkringen mer aktiv föreslår utredningen ett antal åtgärder. För sjukskrivningar som är längre än 60 dagar ska försäkringskassan upprätta en målinriktad rehabiliteringsplan utifrån företagets rehabiliteringsunderlag. Efter ett år ska också samtliga sjukskrivningar omprövas. Jan Rydh ser detta som en rättighet för individen. Ingen ska drabbas av att sjukskrivningen bara blir rutin och att någon fortfarande efter ett år går och väntar på rätt åtgärder.
Jan Rydh hoppas att utredningens slutförslag kan presenteras veckan före jul och att det första besluten i riksdag och regering kan tas redan under våren för att börja gälla från första januari 2003.
Fakta
Så mycket ökar sjukfrånvaron i Sverige
Antalet sjukfall som försäkringskassorna hanterar ökade med över 50 procent mellan 1997 och 2000, till nära en miljon sjukfall. Totalt ersattes cirka 90 miljoner sjukdagar av sjukförsäkringen år 2000, drygt 40 miljoner fler än under 1997. Dessutom har långtidssjukskrivningen ökat till 520 000 personer mellan 1997 och 2000, en ökning på 50 000 personer.
Kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns och skillnaden bara ökar. Kvinnor utgjorde mer än 60 procent av de sjukskrivna vid årsskiftet 2000/2001 och svarade för 66 procent av ökningen av antalet sjukpenningdagar mellan 1997 och 2000. Antalet långtidssjukskrivna kvinnor ökade med 120 procent till 58 600 kvinnor från 1997 till 2000. Kvinnor anställda inom kommuner och landsting är de kvinnor som har högst sjukfrånvaro. 80 procent av de anställda inom kommuner och landsting är kvinnor.
(Källa: Delrapport i utredningen ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet.”)
Aktuell statistik
• Utgifterna för sjukpenning har ökat med 20 procent för perioden januari-september jämfört med samma period förra året, till 27 miljarder kronor.
• Kommunerna är den sektor som under tredje kvartalet i år hade den högsta sjukfrånvaron på 5,4 procent av de anställda. Därefter följer landstingen på 4,5 procent, privat sektor med 3,6 procent och stat på 3,3 procent.
• Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män inom alla sektorer. Inom privat sektor är den 48 procent högre, inom statlig 79 procent, kommunal 85 procent och landsting hela 113 procent högre.
• Inom privat sektor har större arbetsplatser tre gånger så hög sjukfrånvaro som mindre. Sjukfrånvaron är högre för arbetsställen som krymper än för arbetsställen som växer.
(Källa: Statistiska centralbyrån)