Precis som en atlet behöver hjärnatleten se till sina grundläggande behov, bygga en plan för regelbunden träning och skapa möjlighet till återhämtning. Skillnaden mellan de två är att den andres starkaste muskel sitter mellan öronen. Hjärnoptimering är, till skillnad från fysisk träning, inte lika vedertagen. Tråkigt tycker Maria Engström-Eriksson som har skrivit en bok på ämnet för att få fler att förbättra sin kognitiva förmåga och produktivitet. Boken heter Hjärnatlet, och i den förklarar hon bland annat vad som händer i den utmattade hjärnan, vilka de olika nivåerna av hjärnkondition är och vad den högpresterande hjärnan behöver.
Författaren: Högre produktivitet kräver större förståelse för hjärnan
Läst Att optimera hjärnan måste högre upp på agendan om anställdas hälsa och produktivitet ska öka. Det skriver Maria Engström-Eriksson i en ny bok.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Många av oss saknar kunskap om hur våra hjärnor fungerar, säger Maria Engström- Eriksson.
Om
Hjärnatlet
Titel: Hjärnatlet – tänk smartare, jobba snabbare och bygg starkare team
Författare: Maria Engström-Eriksson
Förlag: People & Stories
Utgivningsdatum: 28 maj 2024
Om Maria Engström-Eriksson: Hon är civilingenjör i industriell ekonomi, har en master i psykologi och mer än 30 års praktiskt erfarenhet av organisationer och ledarskap.
Hon har länge fascinerats över fysiska atleter, och att de inte lämnar något åt slumpen.
– De vet när de ska kämpa, vila och håller koll på sitt instrument – nämligen kroppen. Det är konstigt att vi som har hjärnan som huvudsakligt instrument inte förstår hur vi håller det i topptrim.
Med förståelse för hjärnan blir det lättare att må så bra som möjligt och prestera bättre, menar hon. Och när man strävar efter att förbättra sin kognitiva skärpa, kreativa förmåga och motståndskraft så blir man en slags hjärnatlet.
”Tjänstefel att acceptera låg produktivitet”
Maria Engström-Eriksson är dock väldigt noga med att Hjärnatlet inte bara är en bok om träning. Snarare handlar det om att försöka sätta stopp för den negativa utveckling som råder i arbetslivet. Enligt Folkhälsomyndigheten har stressrelaterad ohälsa ökat globalt sedan 1990-talet, och idag är det en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning.
– Det här borde bli mer av en fråga för ledningen, eftersom stress är ett slöseri med företagens resurser, säger Maria Engström-Eriksson som i sin bok skriver att en ledares viktigaste uppgift är att se till att gruppens alla hjärnor fungerar på topp.
– Det är tjänstefel att acceptera låg produktivitet.
Självklart är det många som har förstått vikten av att ta hand som sin mentala hälsa för att kunna prestera bättre på jobbet, men Engström-Erikssons förhoppning är att hjärnoptimering ska få högre status i takt med att hållbarhetsfrågan bir allt viktigare för organisationer.
Verktyg
Hur man förbättrar sitt fokande:
- Sätt tydliga mål. Det skapar en riktning och mening, förhindrar att du slösar tid och energi på irrelevanta uppgifter och ökar produktivitet.
- Ordna en lugnande arbetsmiljö. Se till att hålla din arbetsyta fri från oönskade distraktioner och oreda. Rensa bort onödiga föremål och organisera det du behöver för att jobba på ett strukturerat sätt.
- Skapa rutiner. Etablera fasta tider för arbete. En daglig rutin skapar balans mellan aktivitet och återhämtning. Se till att experimentera med olika tidpunkter och aktiviteter för att hitta vad som fungerar bäst för dig.
- Gör en sak i taget. Det är en myt att vi kan göra flera saker samtidigt. Forskning har tydligt visat att multitasking är ineffektivt. När uppmärksamheten splittras blir man distraherad. Arbetet blir ytligt och ofullständigt.
Let’s talk about stress
Stress är en central del att förstå sig på för att vilja börja med hjärnoptimering. I lagom doser är stress inte farligt, förklarar Maria Engström-Eriksson. Kroppen går in i en form av beredskapsläge när det behövs. Men ett häftigt och långvarigt stresspåslag kombinerat med dålig återhämtning kan leda till avsevärt sämre kognitiv förmåga. Och för att bli bättre behövs några grundläggande saker. Tillit är nummer ett, och därefter kommer saker som att tänka över sin livsstil och att lära sig några användbara strategier.
– Det här är ingen raketforskning. Alla vet ju att tillit är viktigt för att inte känna sig stressad. Men vi faller lätt in i gamla mönster och behöver ibland stanna upp för att reflektera.
Ett koncept som Maria Engström-Eriksson själv har skapat är M.A.S.T.E.R. (Meaning, Autonomy, Truth, Equity, Relations). Varje ord är ett grundläggande behov hos den högpresterande hjärnan, som måste tillgodoses. De måste fyllas på som hinkar. När de töms så försämras ens produktivitet.
Maria Engström-Eriksson möter ofta ledningar som undrar vad de ska göra och hur de ska göra för att skapa bättre förutsättningar för hjärnhälsa, och i slutändan högre produktivitet.
– Det är inte en lätt fråga att besvara, men till att börja med måste man etablera en starkare struktur och kultur för att kunna må bra. Sen måste man bygga tillit, fylla sina hinkar och ta hand om sig själv, säger Maria Engström-Eriksson.
Det och mycket mer hoppas hon att läsarna tar med sig under läsningen.
6
Tips för att fylla dina hinkar:
I Hjärnatlet har Maria Engström- Eriksson samlat ett antal tips för att se till den högpresterande hjärnans behov. Här är ett urplock.
Meaning – Var sann mot dig själv. Reflektera regelbundet för att hålla dig kopplad till det som verkligen betyder mest för dig. Sätt gränser, ha tålamod och acceptera misstag.
Autonomy – Identifiera och utmana begränsande tankemönster. Reflektera över eventuella tankemönster eller rädslor som kan begränsa sin egen autonomi. Prova nya tillvägagångssätt eller idéer.
Status – Vad medveten om vad du kan. Bygg dit självförtroende genom att känna igen och värdera dina styrkor. Arbeta med att identifiera vad du är bra på och fokusera på att förbättra dessa färdigheter.
Truth – Be om transparens och fråga efter information. Engagera dig i processer. Uppmana ledningen till öppenhet, stötta initiativ som främjar ansvar och öppenhet.
Equity – Kommunicera tydligt. OM du känner dig orättvist behandlad, beskriv dina känslor och uppfattningar på ett konstruktivt och respektfullt sätt.
Relations – Våga vara dig själv och visa sårbarhet. Grunden för en bra relation är autencitet. Genom att vara äkta och genuin skapas en starkare och djupare relation där du kan känna dig trygg och accepterad.