Forskaren om lyckad samverkan: ”Uppföljning är allt”

Modell I sin forskning kom Christina Söderberg fram till att mycket samverkansarbete för att förhindra ungdomskriminalitet är förgäves. Men enligt henne behöver det inte vara så. Här kommer hennes främsta tips för att säkra kvaliteten på samverkansarbetet.

Forskaren om lyckad samverkan: ”Uppföljning är allt”
Foto: Adobe Stock

Förutom att Christina Söderberg har skrivit en avhandling på ämnet så arbetar hon på Brottsförebyggande rådet (Brå), och dessutom har hon föreläst om och konsulterat kring samverkansarbete.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Det är svårt att gå från snack till verkstad. För att samverkan ska leda till något så måste uppföljning ske, menar Christina Söderberg.

Därför rekommenderar hon modellen Lokal evidens, även känt som Loke. Det är en teoretisk modell för lokal, systematisk uppföljning med fokus på verksamhetsutveckling. Modellen togs fram för socialtjänsten i Umeå kommun men används numera i flera andra kommuner i landet. Christina Söderberg betonar att uppföljningsmodellen kan användas mycket bredare än inom socialtjänsten.

– Den passar de flesta enskilda verksamheter, samverkansgrupper och olika projekt. Det är ett enkelt sätt att följa upp och kvalitetssäkra på, säger hon.

Förhållandet mellan vad man ska göra och vad man gör

För att samverkan ska lyckas så måste man grunda med ett gediget underlag. En verksamhet måste börja med att göra en beskrivning som inkluderar verksamhetens egen uppfattning om:

  1. Tänkta målgrupper – Vilka jobbar ni med?
  2. Tänkta insatser – Vad ska göras?
  3. Tänkta resultat – Vad vill verksamheten förändra i klienternas (byt ut beroende på vem verksamheten riktar sig till) livssituation?

Första steget i Loke är därför att fylla i en verksamhetsbeskrivning med:

  • Information om verksamheten
  • Idé och syfte
  • Målgrupp
  • Genomförande
  • Mål och resultat
  • Utvärdering, uppföljning och erfarenhetsåtervinning
  • Resurser
  • Organisatoriska villkor

Verksamhetsbeskrivningen är ett underlag för en processbeskrivning som förtydligar hur de tänkta insatserna kan bidra till förändringar utifrån de behov som målgruppen har.

– Man måste fundera över vilka insatser man har att tillgå med, och vilka man inte har. Det är ofta där man märker att det brister, att man saknar insatser för vissa målgrupper. Det kan vara att man behöver införa någon form av familjebehandling eller KBT inriktad på ungdomar som riskerar att begå brott, säger Christina Söderberg.

Att komma fram till det som ska mätas

När en verksamhets- och en processbeskrivning är klara så är det viktigt att veta vad man ska mäta, för att kunna följa upp. Man måste kunna mäta om man når den tänkta målgruppen, vad de tänkta insatserna genererar och om man uppnår de resultat man strävat efter. Sedan samlas data in, och sist men inte minst analyseras data för att se vad som behöver förändras för att förbättra samverkansarbetet.

Lista

Vanliga frågor när man analyserar är:

  • Vilka kommer till oss?
  • Gör vi det vi säger att vi gör?
  • Hur går det för dem som kommer till oss?
  • Hur många är det som fullföljer?
  • Blir det bättre?
  • Hur stora är förändringarna?
  • Hur ser det ut för våra klienter (byt ut beroende på verksamhetens fokus) i jämförelse med ”Människor i allmänhet”?

Läs mer om Loke här.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste