Forskning: Därför misslyckas offentlig sektor med digitaliseringsstrategier

– Jag hoppas att vi inte behöver digitaliseringsstrategier om tio år, men tills digitalisering blir en naturlig del av verksamhetsutveckling, är det ett nödvändigt ont.

De senaste 24 åren har han arbetat med verksamhetsfrågor, projekt och uppdrag relaterade till digitalisering i både privat och offentlig sektor. Med tiden har Kristian Norling lagt märke till ett mönster; Medarbetare skyller på IT-avdelningen om tekniska hjälpmedel inte underlättar för dem, IT-avdelningen skyller på chefer på grund av otillräckliga resurser och strategier och chefer skyller ifrån sig på både IT-avdelningen och medarbetare, dels för att de ogillar förändring, dels för att de inte förstår organisatoriska behov.

Enligt Kristian Norling kokar problemen med digitalisering ned till bristande samförstånd, vilket i sin tur leder till dåligt formulerade strategier.

– Det är viktigt att ha en gemensam förståelse för vad digitalisering är. Ofta tänker folk på teknik, men teknik är en möjliggörare. Om man har olika uppfattningar om vad digitalisering är så är det svårt att komma överens om vad man vill uppnå med det, säger Kristian Norling.

Falska antaganden och för lite skav

Vilket i sin tur leder till dåligt formulerade strategier som stjälper snarare än att hjälpa.

Därför bestämde Norling sig för att hitta hur processen bakom formuleringen av strategi kan förbättras. I sin avhandling har han kommit fram till fyra saker:

1. Strategier är byggda på antaganden – Det kan handla om saker som att hälso- och sjukvården utgår från att patienten ska komma till dem för att få vård. Kristian Norling menar att man måste ifrågasätta grundläggande antaganden för att hitta syftet med digitalisering.
2. Intressenter involveras inte – När man formulerar en strategi är det viktigt att någon gång höra alla som berörs av en strategi. Ändå sker det ytterst sällan att till exempel patienter får uttala sig om digitalisering inom vården.
   – Man måste, vid någon tidpunkt i processen, låta alla intressenter säga vad de vill, säger Kristian Norling.
3. Det saknas samförstånd – Först när man för en medveten dialog, skapas samförstånd.
   – Inom svensk offentlig sektor gillar vi konsensus, men vi är inte alltid medvetna om hur vi har kommit fram till något. Därför kan det råda en falsk konsensus utan att vi vet om det, säger Kristian Norling.
4. Perspektiv ställs aldrig emot varandra – Lite skav behövs i alla organisationer för att kunna tänka nytt. Enligt Norling behöver det offentliga försöka hitta nya perspektiv och ifrågasätta falska antaganden för att kunna skapa bättre strategier.

Ta en sak i taget

Om dessa fyra faktorer inte är på plats är risken stor att strategin inte reflekterar det offentligas största utmaningar, menar Norling.

– Det pratas ofta om den enorma demografiska utmaning vi står inför i Sverige. Vi har en åldrande befolkning och begränsat med resurser. Om det är den största utmaningen så måste strategin utgå ifrån den. Då får vi till en naturlig prioritering.

Alltför ofta är digitaliseringsstrategier för abstrakta, som om de bakom formuleringen försöker ge lite åt alla, tycker Norling, som efterfrågar tydligare prioritering.

– Bristen på prioritering i våra strategier orsakar att vi inte hittar riktning, säger han.

Dags för utkast

Men hur ska man låta alla intressenter få yttra sig om en strategi? Kristian Norling hade gärna velat se att strategiprocessen öppnades upp inom det offentliga, att det fanns utkast.

– Det tycker jag används för sällan, men det är ett bra sätt att skapa dialog på. Om folk får vara med så kommer implementeringen att bli lättare. Där hade Sverige kunnat vara föregångsland! Vi som redan har vår fantastiska offentlighetsprincip!

”Ska vara en hjälp att ha strategier”

Digitaliseringsstrategier har visat sig vara svåra formulera, men med sin forskning hoppas Kristian Norling att det blir lättare för det offentliga att skapa digitaliseringsstrategier som varar, så att digitaliseringen en dag blir lika vedertagen som ekonomi.

– Det ska ju vara en hjälp att ha strategier. De ska styra allt vi gör och hur vi organiserar oss. Strategin borde vara en vedertagen punkt på ledningsgruppsmöten. Vad annars ska vi ha den till?

Läs hela avhandlingen här.