Inga produkter i varukorgen.
Nytt förskolebygge sparar tid – men inte för pedagogerna
Skola Konceptförskolor visar sig vara kostnads- och tidseffektivt. Men en ny förskolemiljö kräver nytt arbetssätt. Det visar en ny undersökning från Högskolan i Gävle.
Lena O. Magnusson har varit med och forskat om konceptförskolor i fyra år. Foto: Högskolan i Gävle
Enligt rapporten ”Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler” har antalet barn i förskoleåldern ökat, samtidigt som befintliga förskolebyggnader finns i ett äldre fastighetsbestånd. Sverige behöver alltså fler och nya förskolor, fort.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Skolverket rekommenderar sex till tolv barn per barngrupp för barn i åldern ett till tre år. För barn i åldern fyra till fem är riktmärket nio till 15 barn. Men många av barngrupperna i förskolan är större än så, och dessutom är en stor del av dagens kommunala förskolelokaler byggda för avdelningar om 18 till 24 barn.
Fantastiska miljöer
2019 tog Sveriges kommuner och regioner (SKR) fram ett program för så kallade konceptförskolor, alltså förskolor som byggs enligt en redan färdig plan för att på så sätt vara enklare och billigare att bygga. De är också anpassade för mindre barngrupper. Idag finns det 70 konceptförskolor i landet, och under fyra års tid har Annika Elm och Lena O. Magnusson undersökt vilka faktorer som är avgörande för att dra nytta av dessa lokaler.
– Några av de som är med i studien säger att miljöerna är fantastiska, säger Magnusson.
I en intervju säger en pedagog så här:
”Jag kan bara svara utifrån mig själv vilka lokaler jag har jobbat i sedan jag började jobba i förskolan, och det är nästan 15 år sedan. Det är ju aldrig. Det här är första gången jag jobbar i lokaler som är byggda för att vara en förskola.”
Tar ett helhetsgrepp
Forskarna har inte bara pratat med pedagoger. De har också intervjuat rektorer och utbildningsledare, låtit vårdnadshavare svara på enkätfrågor och följt barn som har fått fota delar av konceptförskolorna som de tycker är viktiga.
På detta vis har Annika Elm och Lena O. Magnusson kunnat ta ett helhetsgrepp om framgångsfaktorerna för fungerande förskolelokaler.
– Det har varit jätteintressant, och det har skapat en komplex bild. Det är inte bara lärarnas eller barnens perspektiv som lyfts, utan vi har undersökt de nya miljöerna från alla möjliga perspektiv. Om man vågar ta till sig av den komplexa bilden så finns det mycket att lära sig av studien, säger Lena O. Magnusson.
Tidskrävande att vänja sig vid ny miljö
Det är för tidigt att avgöra vilka ekonomiska vinster som konceptförskolor kan leda till, men enligt forskningen finns det stora tidsvinster i att bygga en miljö som är skapad enligt en specifik mall och för ett specifikt syfte.
– Samtidigt behöver verksamheten tid på sig att komma in i den nya miljön och förbereda sig. Är man van att jobba i en förskola med bara 15 barn så jobbar man på ett visst sätt. Nya förutsättningar kräver en ny logistik, säger Lena O. Magnusson.
I studien framkommer brister och möjligheter både i planeringsfasen och efter inflytt vilket berör samtliga aktörer som är involverade i processen av nybyggnation. Vid inflytt uttrycker pedagoger oro över de utmaningar de står inför när det kommer in i en ny lokal, i stället för att och i större utsräckning se fördelarna och möjligheterna.
Därför beskrivs den främsta framgångsfaktorn för funktionella förskolelokaler vara tid. Tid att vänja sig, och tid att planera.
Läs slutrapporten här.
Lista
Att tänka på i inflyttningsfasen
- Tillsättning av rektor för den nya förskolan behöver ske i ett tidig skede av processen.
- Rektor behöver sätta upp tydliga mål inför inflytt för att visa på de pedagogiska visioner som ska implementeras utifrån kommunens och Funktionsprogrammet möjligheter.
- Rektor kan vinna på att ha intervjuer inför inflytt i nya förskolan så att nya grupperingar av personal kan skapas och därmed att nya roller kan erövras av personalen.
- De nya personalgrupperingarna behöver organiseras i god tid inför inflytt.
- De behöver sedan möjlighet för dialogmöten, detta för att etablera en samsyn kring den pedagogiska utbildningsmiljön och dess innehåll i den nya förskolan. De behöver också tid att diskutera och planera för organisation, förändrad logistik pedagogiska möjligheter och undervisning utifrån de särskilda erbjudanden som följer med konceptförskolorna.
- Det finns ett uttalat behov för stöd att packa material i de tidigare lokalerna, att packa upp och organisera material samt att möbler kommer på plats i de nya lokalerna. Detta är alltså både en praktisk fråga och en pedagogisk fråga – båda handlar om behov av tid.
- Rektor behöver en projektassistent som kan stötta under implementeringsfasen och som ansvarar för praktiska saker (inköp, val av leverantör av material, organisera ned och uppackning), detta så att rektor bereds möjlighet att till sammans med personalgruppen fokusera pedagogiska frågor.
- Låta personalgruppen besöka de nya lokalerna så snart det är möjligt så att personalen kan se framför sig vad som kan komma att bli möjligt, på detta sätt kan man underlätta byggandet av nya arbetslag och skapandet av visioner om framtida möjligheter i de nya förskolorna.
- Det kan föreligga behov av att särskilt uppmärksamma vilken typ av inredning som ingår i koncepten så att allt finns på plats vid inflyttning (exempelvis att det finns hyllor för barnens kläder i entreìer).
Källa: Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler (2024)
