Forskning: Så kan man prioritera resurser inom välfärden
Effektivisering Nästan tre decennier har gått sedan etiska principer togs fram för att kunna prioritera och resursfördela inom hälso- och sjukvården. Nu visar forskare hur andra verksamheter kan göra för att resursfördela i tider av kris eller välstånd.
Kommuner har begränsade resurser samtidigt som de ska leva upp till sitt lagstiftade välfärdsuppdrag. Ändå är arbetet för systematiskt prioriteringsarbete inte särskilt utvecklat inom den kommunala sektorn. Det önskar dock forskare från Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet ändra på. Nu presenterar de en modell för prioriteringsarbete i kommuner.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Barbro Krevers och Karin Bäckman, biträdande professor respektive centrumsamordnare vid Prioriteringscentrum, utgår från Hälso- och sjukvårdslagen och de tre etiska principerna för prioritering och resursfördelning som togs fram för tre decennier sedan. Redan då hoppades utredarna att de framtagna principerna skulle börja gälla inom andra välfärdsområden som berör människors trygghet – alltså mycket av det arbete kommuner står för. Men åren gick och systematiskt prioriteringsarbete av detta slag fick inte genomslag inom den kommunala sektorn, med undantag för några enstaka exempel.
– Vi har ställt oss frågan varför, men det är svårt att säga… Man kanske inte vill prata i termer av att ”välja bort något för något annat”, men där har det skett ett missförstånd. Prioriteringar handlar inte om att välja bort något, utan snarare om att välja något före något annat, säger Barbro Krevers och fortsätter:
Lista
De etiska principerna för prioritering och resursfördelning i hälso- och sjukvård
- Människovärdesprincipen – Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper (exempelvis kön, ålder, etnicitet) och funktioner i samhället. Den är central för att undvika särbehandling vid prioritering, att inte gynna eller diskriminera på oskälig grund.
- Behovs-solidaritetsprincipen – Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Med vårdbehov menas både hur svårt ett tillstånd är och vilken nytta en åtgärd har för dem det gäller. Argumentet är att människor endast har behov av det som skapar nytta för dem.
- Kostnadseffektivitetsprincipen – I val mellan åtgärder bör en rimlig relation eftersträvas mellan kostnad och effekt på hälsa och livskvalitet. Denna princip är underordnad de ovanstående principerna. Argumentet är att för de svåraste tillstånden kan kostnaden vara högre i relation till åtgärdens nytta. Det innebär dock inte att den kan vara orimligt hög eller att alla resurser kan ges enbart till de svåraste tillstånden.
Källa: Modell för prioriteringsarbete i kommuner
– Alla verksamheter gör ju prioriteringar, fast i det dolda och på ett osystematiskt sätt.
Kanske är det så att de etiska principerna som togs fram på 1990-talet upplevdes svåra att översätta från en hälso- och sjukvårdskontext till en kommunkontext, tror Karin Bäckman. Men nu har Krevers och Bäckman beskrivit ett arbetssätt som kan användas av verksamheter som vill börja prioritera och resursfördela på ett systematiskt sätt.
– Det är viktigt att inte låta arbetet bli en engångshändelse, exempelvis vid en ekonomisk kris. Man måste bygga in det i ledningsstrukturer oavsett om man får resurstillskott eller om det är nedskärningar, säger Karin Bäckman.
Samarbetat med Motala i tio år
I mer än tio år har Krevers och Bäckman arbetat med saken. Det hela började när en tjänsteman från Motala hörde talas om de etiska principerna.
– Vi blev kontaktade av tjänstemän och politiker från Motala kommun som tyckte att prioriteringsarbetet lät intressant. Det blev att vi träffade kommundirektör Peter Ingesson, säger Barbro Krevers.
Kommunledningen i Motala ville bland annat kunna frigöra medel som skulle användas för att uppfylla politiska mål.
– Vi hade ett antal möten där vi poängterade att alla måste komma överens över arbetssättet, oavsett politisk agenda. Sedan hade vi väldigt tur, för under de år vi utvecklade prioriteringsprocesser och verktyg med Motala kommun så satt samma kommundirektör alla åren. Det fanns en kontinuitet i ledarskapet, men också i en kärngrupp av tjänstemän som stärkte utvecklingen av kunskap och lärande, säger Barbro Krevers.
Enligt rapporten måste kommuner och regioner kunna fördela sina begränsade resurser till det som bedöms vara mest angeläget, där de största behoven finns. För att kunna göra en sådan bedömning behövs transparenta rutiner som upplevs rimliga och rättvisa av de berörda.
Forskarna har formulerat ett antal grundläggande frågor att ställa vid prioritering av resurser:
- Hur svår är situationen som behöver åtgärdas i förhållande till gällande mål och lagar?
- Vilken nytta ger den planerade åtgärden i förhållande till gällande mål och lagar?
- Hur mycket resurser krävs?
- Är det rimligt att använda dessa resurser för att uppnå denna grad av nytta?
- Är det rimligt att använda resurserna för den planerade åtgärden, jämfört med annat som nu inte går att genomföra?
Hur ofta ska man ställa sig dessa frågor?
– Egentligen borde alla medarbetare ställa sig dessa frågor, men det är inte utgångspunkten vi haft. I vår modell ska alla kommunens förvaltningar göra en typ av verksamhetsanalys en gång om året där man går igenom sina kvalitetsindikatorer och frågar sig hur man ligger till, vilka åtgärder man behöver vidta, om man behöver ransonera och i så fall vad, säger Barbro Krevers.
– Inför budgetarbetet görs en sammantagen analys för alla förvaltningar och sedan sammanställs arbetet till politikerna som får ta ställning hur de vill fördela kommunens resurser, säger Karin Bäckman.
Lättare att prioritera rätt med insikt
I Motala kommun visar resultatet att det är möjligt att skapa ett strukturerat horisontellt prioriteringsarbete som omfattar alla nämnder och förvaltningar. Prioriteringsarbetet skapade stabilitet och infördes i kommunens ledningssystem 2018. Den öppna diskussionen och inblicken ledde till att nämnder och förvaltningar korsade gränser och uppnådde ett slags sidledesansvar.
– I stället för att politikerna ger generella procentuella sparbeting till varje enhet så bör man minska resurserna inom den eller de enheter där det är minst allvarliga problem, samt säkerställa att mer resurser läggs där behoven är störst, säger Karin Bäckman.
– Man kommer kanske inte alltid fram till samma prioriteringsbeslut, men de kan vara överens om att arbetssättet och att det råder en öppenhet, avslutar Barbro Krevers.
Läs mer om modellen för prioriteringsarbete i kommuner här.
Lista
Detta bör man tänka på vid systematiskt prioriteringsarbete:
- Vilja och motivation bland politiker och ledande tjänstemän. Att det finns en uttalad vilja på ledande högsta nivå
- Ledarskap. Ett fungerande ledarskap är en av de viktigaste förutsättningarna för att en utveckling ska kunna genomföras med framgång.
- Skriftligt formulera mål, syfte, intention och förutsättningar. Ett viktigt moment är att börja arbetet med att formulera och skriva ett dokument som uttrycker vad syftet och målet med prioriteringsarbetet är och om det finns avgränsningar.
- Kommunikation för delaktighet, medägande och lärande. Det ger stöd för att kunna rama in och förmedla budskap om motiv och möjligheter som arbetet förväntas medföra, på ett positivt sätt.
- Rollfördelning och mandat. Viktiga förutsättningar är att roller och mandat för dem som ska utveckla och ta ansvar för utvecklingsarbetet blir tydliga för alla, att det finns tid och resurser avsatt för arbetet.
- Stegvis utveckla och utvärdera och parallellt implementera. Det finns en fördel med att utveckla arbetet stegvis i mindre förbättringscykler och utvärdera innan nästa steg tas.
Källa: Modell för prioriteringsarbete i kommuner
