Inga produkter i varukorgen.
Första nationella handlingsplanen mot korruption nu på plats
Offentlig verksamhet
Sverige har fått sin första nationella handlingsplan mot korruption. Handlingsplanen syftar till att ge stöd åt myndigheter och andra aktörer inom offentlig förvaltning i arbetet mot korruption. Trots att Sverige betraktas som ett lågkorrupt land är vi inte fria från korruption.
Foto: Stock Adobe.
Den nationella handlingsplanen är den första i sitt slag i Sverige och gäller för perioden 2021 – 2023. Även om den främsta målgruppen är statliga myndigheter, kan den också användas av statliga bolag, kommuner och regioner samt kommunala bolag.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Att handlingsplanen nu finns på plats är ett välkommet inslag i antikorruptionsarbetet. Den innebär att regeringen nu tagit ett första steg mot en långsiktig strategi för att komma till rätta med korruptionsproblematiken inom offentlig förvaltning, säger Hayaat Ibrahim, t f generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM).
Strategier och arbetssätt
Inledningsvis innehåller handlingsplanen statistik kring Sveriges korruptionsnivåer samtidigt som den problematiserar kring det faktum att korruption är svårt att mäta. Därefter följer en sammanfattning av de målsättningar, internationella åtaganden, principer samt den lagstiftning som Sverige har att förhålla sig till.
Den tar även upp rekommendationer på området och avslutas med ett kapitel om strategier och arbetssätt för ett mer strukturerat arbete mot korruption. Det handlar bland annat om vikten av att ha tydliga ansvarsförhållanden i organisationen, att utföra riskanalyser för ökad riskmedvetenhet och att upprätta rutiner för hantering av misstankar om korruption.
Typisk svensk korruption
Sverige brukar ofta framhållas som ett lågkorrupt land, inte minst tack vare att vi genom åren fått bra betyg i Corruption Perception Index från Transparency International, som baseras på bedömningar som görs av experter och företagare. Men det betyder dock inte att vi är fria från korruption, menar Hayaat Ibrahim.
– Den typiska svenska korruptionen rör nödvändigtvis inte mutbrott som många ofta tänker på när det gäller korruption, utan snarare olika former av vänskapskorruption, jäv och favoriseringar. Det är också viktigt att understryka att den svenska närvaron på utländska marknader, bland annat genom våra leverantörsled, också riskerar att bidra till den internationella korruptionsproblematiken, betonar hon.
Privata näringslivet
Den nuvarande handlingsplanen riktar sig alltså främst till aktörer inom offentlig sektor. Även om den sektorn anses särskilt känslig för korruption betonar Hayaat Ibrahim vikten av att även den privata sektorn inkluderas i framtida handlingsplaner. Här kan den Kod mot korruption i näringslivet som IMM tidigare upprättat ge stöd i hur man etiskt ska förhålla sig till frågorna, menar hon.
– Korruption är en av vår tids viktigaste hållbarhetsfrågor. Åtgärder för att öka medvetenheten om antikorruption är en grundförutsättning för att kunna målen i Agenda 2030, fastslår Hayaat Ibrahim.
