Första svenska certifikatet för kompetensutveckling

Investors in People, IIP, vilar på en enkel men viktig princip: Att tydliggöra för samtliga medarbetare hur kompetensutvecklingen i företaget är kopplad till målsättningarna i affärsplanen.

Utgångspunkten för IIP är att organisationens medarbetare och deras kompetens är avgörande för framgångarna.

Standarden bygger på tolv indikatorer av goda exempel. Programmet Investors in People ägs av den engelska staten och har använts med framgång sedan 1993. Hittills har omkring 40 000 engelska företag börjat nyttja standarden.

– Totalt arbetar cirka åtta miljoner engelsmän i IIP- organisationer. Vi har sett att standarden kan användas inom alla slags verksamheter. Det fungerar lika bra på en liten skola, som hos jätten British Telecom med 50 000 anställda. Till och med fotbollsklubbar, exempelvis Ipswich Town FC, finns med bland IIP-företagen, berättar Peter Russian, utvecklingschef för IIP i England.

Han presenterar en färsk studie gjord i England som visar att 94 procent av de människor som arbetar i IIP-organisationer trivs med sitt jobb jämfört med 36 procent i organisationer som inte arbetar i enlighet med IIP.

92 procent av medarbetarna i IIP-organisationerna menar att de samarbetar bra med sina kollegor jämfört med 30 procent i icke IIP-organisationer.

Ny bred organisation

Under 1999 introducerades IIP för första gången i Sverige som ett försöksprogram i ett tiotal svenska verksamheter, däribland TNT.

Ansvarig för pilotverksamheten i Sverige har managementkonsultföretaget KvalitetsAkademin varit. Under 2001 kommer flertalet av de deltagande företagen att bli IIP-certifierade. Under året förväntas en ny organisation, med stöd från näringsliv och samhälle, att etableras för att göra IIP tillgängligt för alla slags organisationer.

– Bland annat kommer Kommunförbundet att ställa sig bakom IIP Sverige, berättar KvalitetsAkademins VD Arne Olin.

TNT visar vägen

Under en konferens kring IIP, som arrangerades av Euroforum i Stockholm den åttonde februari, delade Peter Russian för första gången ut ett IIP-certifikat till ett svenskt företag.

Mottagaren TNT är marknadsledande i Europa inom globala expresstransporter, logistik och internationell posthantering.

Expressdelen inom TNT distribuerar varje vecka totalt cirka 2,1 miljoner dokument, paket och frakt. TNT blev det första företaget som erhöll ett IIP-certifikat på global nivå. Detta var i december 2000.

I Sverige har TNT cirka 400 anställda. TNT Sverige fanns också med i TNTs globala certifiering. Men de ville även genomföra en separat sådan i Sverige

1999 gjorde TNT Sverige en första utvärdering av företagets verksamhet enligt IIPs standard. Sedan dess har arbetet pågått med att uppfylla IIPs krav.

Fann den röda tråden

TNT menar man att det nya sättet att arbeta med kompetensutveckling kommer att innebära ökad flexibilitet. Vidare förbättras kommunikation och arbetsmoral med minskad frånvaro, personalomsättning och därmed också minskade kostnader som följd.

– Dessutom kommer förbättringarna kunderna till godo genom bättre service, säger Jonas Högmo, kvalitetschef på TNT i Skandinavien.

När TNT Sverige drog igång arbetet med IIP upptäcktes bland annat att befattningsprofiler saknades. Även att målen inte alltid var kommunicerade och att utbildningsplaner saknades.

– Visst gjorde vi tidigare en hel del bra saker inom detta område. Men vi saknade en röd tråd för kompetensutvecklingen. Den har vi nu hittat, berättar Jonas Högmo.

Danderyds gymnasium är en annan organisation som arbetar med IIP. De siktar mot att bli den första IIP-certifierade skolan i landet.

– I åtta år har vi arbetat med både Utmärkelsen Svensk Kvalitet och ISO. Men vi har inte alltid upplevt att det lett till konkreta resultat. IIP verkar vara ett mer jordnära sätt att arbeta på. Dessutom finns IIP- kriterier med i USK, konstaterar Christer Axén, rektor vid Danderyds gymnasium.

En genomgripande kulturförändring

Kvalitetsmagasinet har tidigare berättat om ett av pilotprojekten i Sverige som genomförts hos sex organisationer på Vinsta industriområde i Vällingby.

Elizabeth Neu, doktorand vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, har följt projektet i drygt ett år. Detta har hon gjort på uppdrag av personalekonomiska Institutet vid Stockholms universitet.

Hennes studie är ännu inte helt klar, men vissa resultat kan hon i alla fall avslöja.

– Man kan se att planering, uppföljning och rutiner arbetats fram för områden där det tidigare saknats, berättar Elizabeth Neu.

Som exempel på sådana områden nämner hon affärsplan, individuella kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna och rutiner för medarbetarsamtal. Hon konstaterar även att en ökad fokuseringen på medarbetare och deras arbetssituation medför förändrade attityder. Både hos dem själva och hos cheferna, som ansvarar för projektet.

– Det här kan vara början på en mer genomgripande kulturförändring, säger Elizabeth Neu.

Många medarbetare anser att de, som ett resultat av IIP-projektet, nu vet mer om företagets affärsidé och mål. Och att de nu känner sig mer betydelsefulla och delaktiga i verksamheten.

– Dessutom har de medverkande cheferna utvecklat sin förmåga att leda, och fått en vidgad helhetssyn på organisationen, säger hon.

Elisabeth Neu konstaterar att det skett positiva förändringar i alla företag.

– Vilka ekonomiska konsekvenser detta kommer att få på lång sikt, kan man bara spekulera i, avslutar hon.