Tidigare i augusti rapporterade Kvalitetsmagasinet om organisationsforskaren Louise Bringselius som på LinkedIn riktat kritik mot ledarskapsutbildningen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL). Enligt henne är utbildningen ett socialt experiment som inkräktar på personers integritet.
Försvarshögskolan efter UGL-kritiken: ”Kommer alltid finnas de som är missnöjda”
Ledarskap
På samma sätt som effekten av terapi är beroende av terapeuten så kommer upplevelsen av en av Sveriges mest beprövade ledarskapsutbildningar vara beroende av handledaren. UGL kommer aldrig falla alla i smaken, menar Försvarshögskolan.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Försvarshögskolan är varumärkesinnehavare av UGL. Enligt Gerry Larsson, professor i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan, verkar det som att Louise Bringselius haft en dålig kursupplevelse, vilket han beklagar.
– Det är tråkigt. Samtidigt är det ofrånkomligt. Det kommer alltid finnas de som är missnöjda.
Han menar att det inte finns en universallösning vad gäller ledarskapsutbildningar, men att det finns många påtalade fördelar med UGL.
– Fördelarna kring den här typen av intervention är bland annat ökad självkännedom, större självförtroende i ledarrollen, att man blir bättre på det interpersonella samt att det blir mindre skillnad på ledares och medarbetares uppfattning av ledarskapet, säger Gerry Larsson.
Känslomässigt krävande kurs
Handledare och deltagare som genomgår en UGL-utbildning ska följa ett antal riktlinjer för att få vara med. Utbildningen ska till exempel genomföras under fem sammanhängande dagar under vilket det inte är tillåtet att komma och gå. Deltagarnas livssituation bör också vara i balans inför utbildningen eftersom kursen beskrivs som känslomässigt krävande.
En vanlig missuppfattning om UGL, enligt Försvarshögskolan, är att deltagare ”bryter ihop” på kursen när de visar känslor. Samtidigt finns det historiska exempel på när ledarskapsutbildningar gått fel, vilket Gerry Larsson påpekar.
– Det är en balansgång hur emotionellt påverkande man strävar efter att vara i en sådan här typ av utbildning. På 60-talet fanns så kallade T-grupper i USA som blev hårt kritiserade för att man gick för snabbt in på det personliga, säger han.
Beprövad utbildning
Under åren har UGL genomgått ett antal uppdateringar för att rensa bort kursinnehåll som inte har stark vetenskaplig bäring.
– UGL är en av de mest beprövade ledarskapsutbildningarna i Sverige. Den transformativa ledarskapsmodellen , som utgör teoretiskt ramverk för UGL, har det också forskats en hel del om, så det känns tryggt. Eftersom det är så många som har gått UGL och fortsätter att gå UGL så kan vi dra slutsatsen att en helt övervägande majoritet är nöjda, säger Gerry Larsson.
Hur bemöter ni kritiken som kom ifrån UGL-handledaren Sven Olof Krantz, att i stort sett vem som helst kan bli handledare?
– För att bli UGL-handledare krävs att man går en grundkurs, fördjupningskurs, handledarkurs samt gör ett slutprov. Det tror jag är högre krav än man har på någon annan ledarskapsutbildning. Dessutom finns det inga garantier för att alla som utbildar sig blir godkända.
Hur ofta händer det att någon underkänns?
– Det vet inte jag, men förmodligen väldigt sällan. Jag tror också att det görs en form av självselektion, där vissa inser att de är mer lämpade än andra att vara handledare, säger Gerry Larsson.
Han säger att kvaliteten på ledarskapsutbildningen är beroende av handledare. På samma sätt som effekten av terapi är beroende av vilken terapeut man har, kan ens upplevelse av UGL påverkas av handledarna.
Utskick till leverantörer
Efter Louise Bringselius kritik mot ledarskapsutbildningen skickade Försvarshögskolan ut en text till samtliga leverantörer. Avdelningen för Konceptutbildningar på Försvarshögskolan skrev att det är viktigt att ta del av kritik och synpunkter för fortsatt utveckling av verksamheten, men att de inte delar kritiken om bristande forskningsanknytning.
”Den diskussion som nu förekommer på sociala medier är en viktig påminnelse till oss alla att göra vårt yttersta för att kursdeltagare ska uppleva en positiv utveckling av UGL. Ingen kursdeltagare ska behöva må dåligt efter UGL” avslutades utskicket med.
”Måste ta ansvar för påverkan”
På Försvarshögskolans kommentar svarar Louise Bringselius att hennes invändningar var principiella och övergripande, och att de inte gällde hennes personliga upplevelse på UGL.
Kan det vara så att din upplevelse var dålig på grund av handledarna, och inte på grund av konceptet i stort?
– Jag anser att det är fel att isolera deltagare fem dagar för att tvinga dem att tala om sina känslor och ständigt ge varandra feedback. Det leder lätt till ett klimat med psykologisk otrygghet och mobbning. Det innebär inte heller att man respekterar deltagarnas integritet. Ger man en kurs där människor förväntas öppna upp hela sitt känsloliv måste man också ta ansvar för hur de påverkas. Till dem som köper in kursen vill jag betona att människor har rätt att slippa tala om sina känslor på jobbet, skriver Louise Bringselius i ett mejl.
Enligt Gerry Larsson är det extremt svårt att mäta effekter av ledarskapsutbildningar. Han upplever dock att man inom UGL har hittat lagom nivå av personlig beröring.
– Jag tycker att man har hittat den balansen eftersom vi hör om ett extremt litet antal deltagare som det går dåligt för, säger Gerry Larsson.