Samtidigt tågar begrepp som meningsfullhet och medkänsla in med full kraft i arbetslivet. Värden som tidigare ansetts ”mjuka” har blivit en förutsättning för att göra ett bra jobb. Att leda en organisation utan medarbetare som känner mening i arbetet ger inte framgång. Att leda en organisation utan ett tydligt högre syfte lockar inte talanger. Hjärna och hjärta behöver korrelera.
I Universums studentundersökning Företagsbarometern där över 24 000 universitets- och högskolestudenter röstar fram sin arbetsgivardröm står det klart att de söker en arbetsgivare som tydligt kommunicerar ett högre syfte med sin verksamhet. Viktigast för studenterna är att uppnå balans mellan arbete och privatliv, att vara trygg och säker i sitt arbete och att vara hängiven en god sak eller känna att man tjänar ett högre syfte.
Även Great place to work som korar Sveriges och Europas bästa arbetsplatser utifrån medarbetarnas egna omdömen visar att en stark känsla av sammanhang och mening har stor betydelse. Att ha roligt på arbetsplatsen är grunden för att uppfatta sin arbetsplats som utmärkt.
Detta ställer stora krav på dagens arbetsgivare att inte ägna allt sitt fokus på externa frågor. Finns inte en god kultur och samhörighet blir det långt tuffare att genomföra strategier och nå mål.
Känslor på arbetsplatsen är inte längre något att ta hänsyn till, ett nödvändigt ont. Känslor ska främjas och tas tillvara. Känslor ska gro, vattnas och växa.
I en stor studie hos Google, som fortfarande ses som mångas studenters våta arbetsplatsdröm, visar en stor undersökning att psykologisk trygghet är den viktigaste faktorn för att skapa framgångsrika team. I praktiken innebär psykologisk trygghet att alla kommer till tals ungefär lika mycket, att det finns en vilja att hjälpa varandra och att alla teammedlemmar vet att man inte riskerar att bli förödmjukad eller straffad, känslan av empati är stark.
För Google blev det viktigt att skapa en kultur av psykologisk trygghet i hela företaget, men det är svårt att implementera. Det går att påtala vikten av att lyssna till varandra, ta hänsyn och uppmärksamma när kollegor verkar osäkra och upprörda, men hur gör man det naturligt och bestående? Som det står i forskningsartikeln så har medarbetarna på Google blivit mjukvaruingenjörer just för att de vill undvika att prata om känslor. Samtidigt visade projektet tydligt att ingen vill ta klistra på sig en jobbmask när de går till jobbet, medarbetarna vill inte lämna sitt inre liv innanför hemmets trygga vrå. Medarbetare behöver kunna prata om saker som tynger och glädjer dem och inte bara fokusera på effektivitet och produktion.
Allt fokus på hjärnan har gett oss en bas att stå på för att underlätta arbetslivet. Men vi får inte låta det bli kallt och kliniskt och skymma mer varma begrepp och tankar, även om dessa är långt svårare och luddigare att jobba med. Trots allt är det ju ändå i hjärnan som vårt känslocentrum sitter.
publicerad 10 januari 2017