Från kontroll till delaktighet

Andra världskriget har just tagit slut och Japan ligger i spillror. Industrin går på sparlåga när arbetskraften dött i kriget och många chefer rensats ut eftersom de ansågs opålitliga. Det ekar tomt i bankvalven och unga outbildade män får hoppa in i verkstäderna för att landet ska gå runt. Konceptet håller inte i längden. Stämpeln Made in Japan mister sitt skimmer. Det är sent 40-tal.

Samtidigt som den japanska industrin har problem kvalitetsmarscherar USA snabbt framåt. Fords löpande bandet-princip har visat sig vara den utmärkta framtidstillverkningen och The American Society for Quality Control grundas.

Japan sneglar över havet, som de sedan lägger under sina vingar, för att på plats i USA lära sig ett och annat om bland annat löpande bandet-tekniken. Att återta stämpelns forna glans blir prio ett. The Toyota Way lägger grunden för något nytt. I mitten av 50-talet startar resan för det ”japanska undret” då bland andra Joseph Juran och Edwards Deming båda bjuds in för att prata med japanska företagsledningar om vikten av systematiskt kvalitetsarbete.

Naggat Made in Sweden

Att kvalitetsarbete blev intressant i Sverige berodde på samma orsak som för Japan. Sverige hade fram till 80-talet varit förskonade från konkurrens men när både Japans och USA:s industrier började blomma blev det intressant att ta tag i kvalitetsfrågorna.

Det berättar Bengt Klefsjö, professor vid Luleå tekniska universitet. På samma sätt som Japans kvalitetsstämpel fick stryk på 50-talet blev Made in Sweden nu naggat i kanterna. En nationell satsning via nystartade Nationalkommittén för Svensk Kvalitet, med prins Bertil i spetsen 1986, fick fart på intresset både från regeringshåll och företagsledningar. I samma veva kom den stora Iso 9001-vågen och SIQ instiftade Utmärkelsen Svensk Kvalitet.

Ny fas i utvecklingen

Den moderna kvalitetsutvecklingen tog sin början i olika kontrollverksamheter, där slutkontroll visade på om kvaliteten var god eller inte. Ett tankesätt som lever kvar idag inom bland annat utbildningssektorn där man studerar och sedan avslutar med en tenta, vilket är ett exempel på slutkontroll.

För att fånga upp signaler om fel och brister tidigare i processen togs steget in i en ny fas – kvalitetsstyrning. I Sverige blev detta populärt under 70-talet och grunden är att se var och när i processen något går snett. Efter det följde perioden kvalitetssäkring, där man med hjälp av ledningssystem skapade rutiner och ansvarsfördelning för att se till att kvalitetsarbetet fungerade.Att arbeta med ledningssystem var ett arbetssätt som accelererade när Iso 9001 kom.

Mer offensiv kvalitet

Bengt Klefsjö berättar att det parallellt med kvalitetssäkring även blev mer och mer intressant med kvalitetsledning och ledord som ”ständiga förbättringar”, ”skapa värde för kunden” och att ”hela organisationen är involverad”. Samtidigt tycker hann att vi borde titta mer på den positiva sidan av kvalitetsmyntet.

– Det är viktigt att minska fel, men idag blir det mer och mer viktigt att definiera kundens outtalade behov och tillfredsställa deras förväntningar. Vi måste våga vara mer offensiva, säger han och påpekar att det också blir roligare att arbeta med kvalitet om man ser det ur den positiva vinkeln istället för att endast leta brister.

Ingen rast och ro

Trots att kvalitetsarbete slagit rot i svenska organisationer idag finns en risk att vi än en gång blir omsprungna och hamnar i bakvattnet i kvalitetsterrängen.

– Flera utvecklingsländer satsar stort på kvalitet. Bland annat är Turkiet, Kina och Indien på väg framåt, så vi får inte slå oss till ro, konstaterar Bengt Klefsjö.

Denna artikel publicerades första gången i Kvalitetsmagasinet nr1:2011.