Frånvaron i skolan under pandemin kostar miljarder

Rapporten behandlar pandemins inledande fas från mars till december 2020. Några frågor som tas upp är skolfrånvarons omfattning och långsiktiga samhällsekonomiska kostnader, svårigheterna för unga att komma ut på arbetsmarknaden samt de större riskerna för barn från redan utsatta miljöer.

Ett område som Björn Öckert, professor vid Uppsala universitet, belyser är vad den ökade skolfrånvaron ger för samhällsekonomiska kostnader på sikt.

Varje dag värdefull

Beräkningarna bygger på tidigare forskning om vad skolfrånvaro ger för följder och på tillgänglig statistik. Effekterna är solklara.

– Det kanske finns en föreställning om att en eller två dagars frånvaro inte spelar så stor roll. Men forskning visar att det får stora konsekvenser. Varje dag i skolan är värdefull och varje dags frånvaro ger konsekvenser livet ut, bland annat i form av sänkta livsinkomster, säger Björn Öckert.

De som kommer från knappa förhållanden påverkas mest och dessutom pekar siffrorna på att det också är i dessa grupper som frånvaron har ökat mest.

Kostar miljarder

Frånvaron bland barn och elever uppskattas ha ökat med knappt 50 procent i förskolan och 70 procent i grundskolan under pandemins första nio månader. Skolpersonalens frånvaro ökade med ungefär 70 procent under samma period. Sifforna är inte exakta då det ännu så länge inte finns någon nationell statistik för frånvaron i de svenska skolorna.

En grov uppskattning pekar på att den ökade frånvaron kommer att medföra ett framtida produktionsbortfall motsvarande ett värde av 10 miljarder kronor.

Kan man då komma ikapp och kompensera det som tappats bort under pandemin?

– Visserligen får man ta siffran 10 miljarder med en nya salt eftersom vi inte har ett säkerställt underlag. Däremot kan vi vara överens om att det handlar om stora summor. Så pass stora att det lönar sig att satsa pengar på att motverka effekterna trots att det kan handla om dyra insatser, menar Björn Öckert.

Små grupper ger effekt

Konkreta insatser skulle till exempel kunna vara sommarskola eller stödundervisning i små grupper. Å andra sidan finns en viss skepsis i skolan kring effektivitet av små undervisningsgrupper eftersom det är svårt att styrka tydliga orsakssamband.

– Enligt vår forskning så påverkar mindre klasser resultaten i skolan. Därför skulle den typen av insats bli kostnadseffektiv. Men lärarbristen gör förstås det svårare att lösa det rent praktisk. Men framförallt borde skolan satsa på att kompensera lågpresterande grupper, säger Björn Öckert.

Idag finns mycket forskningsbaserad kunskap om hur missad skolgång påverkar barn och unga på sikt. Ur det perspektivet kan det tyckas märkligt att det inte finns någon nationell statistik om svensk skolfrånvaro. Här har också Sverige fått kritik för att det har funnits problem med närvaron i skolan. Och avsaknaden av nationell statistik om elevfrånvaro medför givetvis svårigheter att utvärdera effekterna av pandemin på skolans kvalitet och likvärdighet.

– Det är naturligtvis mycket intressant att kunna studera vilka som faktiskt inte är i skolan eftersom det har stor samhällsekonomisk betydelse om eleverna är i skolan eller inte. Det kan också ge förklaring på varför skolresultat skiljer sig åt, säger Björn Öckert.

Motstånd mot statistik

Frågan om nationell statistik har drivits av både SKR, friskolekoncerner och forskare under flera år men Skolverket har tidigare helt avvisats förslaget tidigare bland annat med hänvisning till eftersläpning av statistik, kostnader för förvaltning av ett nytt register samt att de har svårt att se sambandet mellan nationell statistik och att det skulle öka möjligheten att få syn på elever med mycket frånvaro.

Men precis i dagarna har Skolverket fått i uppdrag av Riksdagen att undersöka möjligheterna att upprätta nationell statistik.

– För att vara en statistikförande myndighet måste jag säga att Skolverket varit förvånansvärt ointresserade av detta. Jag har inte alls delat deras syn. Men det är glädjande att det nu kan bli ändring på det, säger Björn Öckert.

Till rapporten