En skarp vårvintersol får parkbesökarnas siluetter att kasta långa skuggor i Observatorielundens bländande snö. Högst upp på kullen inne i Observatoriet, där bland annat Carl von Linné har trampat runt i stentrapporna, står nu Lars Nilsson med en energi som borde kunna få hustaket att flyga i höjden. Han är civilingenjör och grundare av kvalitetsföretaget C2 Management som sedan 15 år huserar i den anrika byggnaden, men går också att beskriva som en godiskastande människoingenjör. Det sistnämnda epitetet har han tagit själv, och godiskastandet är hans signum som föreläsare. Det är inte så apart som det låter. Det var nämligen där hans resa inom kvalitetsområdet startade; i godisfabriken Svea Choklad i Norrköping som nyutbildad processingenjör.
Den godiskastande människoingenjören: ”Man kan inte växa för fort”
Mötet Ut med pretentioner och krångel - in med visualiseringar och hands on-metoder! Han är en revolutionär inom svenskt kvalitetsarbete och har sett branschen förändras radikalt över tid. Det mesta har blivit bättre, menar C2 management-grundaren Lars Nilsson - men förbättringsverktygen behöver fortfarande förenklas.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Från början var jag verkligen ingenjör i ordets rätta bemärkelse och arbetade med att hantera maskinerna, men blev snart intresserad av förbättringsarbetet inom organisationen.

Det handlade om att mäta fel och avvikelser i produktionen för att förenkla arbetsprocessen, men trots goda intentioner blev han snabbt medveten om det enorma motståndet som kan finnas på en arbetsplats. Människor är i grunden inte särskilt förändringsbenägna, så nyckeln inom kvalitetsarbete är att få alla som ska delta att känna sig just delaktiga – och att de själva gynnas av förändringarna, förklarar Lars Nilsson. På Svea Choklad handlade delaktigheten initialt om att fabriksarbetarna skulle undslippa att fylla meningslös dokumentation två gånger varje dag om var i fabriken de befann sig under sina arbetspass – och på samma gång underlätta för deras chefer som fick färre papper att gå igenom. Det var onödiga formalia då de anställda nästan alltid befann sig på en och samma plats i lokalen.
Passionen uppstod slumpartat
Man kan säga att Lars Nilsson ramlade in i kvalitetsområdet, som i början av 90-talet i Sverige var ett relativt oskrivet blad. Hans incitament var aldrig att skapa ledningssystem och förbättringsprocesser, men i sitt arbete mot förbättring skapades system. Enkla system. På kvällarna efter jobbet på fabriken var Lars Nilsson danslärare för universitetsstudenter. Några av dem studerade kvalitet och frågade om de kunde ta med Svea Choklad i en utvärdering som hette Utmärkelsen Svensk Kvalitet.
– Jag hade aldrig hört talas om att det var ett ämne man kunde studera på universitetet, men jag bjöd in dem – för jag var övertygad om att vi skulle få ett otroligt resultat.

Utvärderingen gick inte så bra som Lars Nilsson hade förutspått – fabriken fick 132 av 1 000 poäng – men nu stod dörren mot kvalitetsområdet på vid glänt. Efter utvärderingen blev han tillsammans med delar av fabriksledningen inbjuden till en kvalitetsträff med professorn Bo Bergman på Tekniska högskolan i Linköping.
– Han räknade upp några konkreta råd som jag har burit med mig sedan dess. Man ska ha kunden i centrum, man ska arbeta med fakta och mäta småskaligt, ställa sig frågan “varför” fem gånger när man analyserar resultatet, få med alla medarbetare i processen och till sist: jobba med ständiga förbättringar.
Lars Nilsson tilltalades av det handgripliga förhållningssättet och löftet om att små förbättringar, de så kallade “trappstegsförbättringarna”, banade väg för de större “hissförbättringarna”.
– En del gör krokben på sig själva när de kastar sig över olika standarder och använder abstrakta ord utan att förankra själva innehållet hos medarbetarna. Då åker taggarna ut direkt. Jag har till och med sagt till personer som ställer sig oförstående till vissa begrepp att “ni kan kalla mätningen vad ni vill, ni kan kalla det för filmjölk så länge ni uppnår era mål”, säger han och skrattar.

Han vänder sig om och pekar mot en stor arbetstavla som står uppställd i det ljusa arbetsrum vi befinner oss i. Vid första anblick ser det ut som en vanlig whiteboardtavla men i själva verket är den elektronisk. Här går det att flytta och kategorisera olika förslag på skärmen precis som om det vore fysiska post it-lappar. Visualisering är framtiden förklarar han. Inte bara när det kommer till arbetsverktyg utan även när det kommer till mer avancerad teknik.
– I teorin är systemen bra men i praktiken behöver de bli väldigt mycket mer användarvänliga. Egentligen är det kanske inte en skribent som ska sammanställa ett ledningssystem utan någon som arbetar med bilder. Vi behöver visualisera förbättringar för att tillgängliggöra dem. Mer bilder i ledningssystemen, mindre text!
Konkretion värdefullt i alla kulturer
Betydelsen av de olika standarderna har dock ökat de senaste decennierna, menar han.
– I början handlade ISO-standarden till exempel endast om att skriva ner allt man gjorde, sedan tog man med vad som har gjorts tidigare och nu är det mer fokus på vad resultatet blir. Det är bland annat för att man inte ska kunna lägga en alldeles för låg ribba.
Det är inte bara standardiseringar som har blivit mer relevanta.
– Allt är mycket bättre nu! Kundfokuset är mycket bättre. Processerna är mycket bättre och Ständiga förbättringar är mycket bättre. Det är egentligen natt och dag mot när jag började. I många fall är arbetet så pass bra att det är inbyggt i hela verksamheten – och behöver därför inte lyftas fram som ett eget område, säger han.
Det praktiska perspektivet höll Lars Nilsson fast vid när han började föreläsa om kvalitetsarbetet på godisfabriken. Många andra föreläsare kom från svenska storbolag och fokuserade på avancerade globala kvalitetsstrategier, själv ville han fortsätta prata om hands on-tekniker. Det visade sig vara framgångsrikt. Inom kort var Lars Nilsson headhuntad till ett konsultbolag i Stockholm.
Fakta
Fakta: Lars Nilsson
Ålder: 57 år.
Bor: Stockholm, född i Kalmar.
Familj: Fyra barn (12, 14, 16, 18 år).
Utbildning: Ekonom, Civilingenjör och teologistudier.
Karriär: Dow Chemical, Svea Choklad, Consultus, C2 Management.
Intressen: Familj, löpning, resor, läsa.
Styrka: Att göra det svåra enkelt.
Så rensar du tankarna: I löparspåret och genom att läsa.
Det här är kvalitet för mig: Ständiga förbättringar.
– Jag förklarade lite försiktigt att jag främst arbetade med konkreta situationer som uppstår på arbetsplatser, och de sa att det var precis det de ville ha. Det visade sig att det var just det marknaden efterfrågade.
Samma sak skedde när Lars Nilsson som nybliven kvalitetskonsult åkte till Japan och gjorde ett studiebesök på ett stort företag. Allmängiltiga världsomspännande kvalitetsstrategier fungerade inte där.
– När de hörde att man kunde sätta upp ett mål som inte efterföljdes för att det rann ut i sanden, då höjde cheferna frågande på ögonbrynen. I deras kultur följs de mål man sätter upp, det var inte konstigare än så.
Men när Lars Nilsson däremot började diskutera det handgripliga kvalitetsarbetet igen så fick han direkt gehör hos den först oförstående företagsledningen. Det var ett förhållningssätt som såg förbi traditioner och kulturer. Det kunde vara något så enkelt som att rita upp en lapp med tre spalter: vad har du för problem, vad har du för åtgärd och vad blir resultatet?.
Köpte loss konceptet
Under tiden Lars Nilsson arbetade på konsultbolaget som hade värvat honom från Svea Choklad byggde han och kolleger upp förbättringssystemet System C2. System C2 beskrivs av skaparna som en effektiv drivmotor för att få saker gjorda. Det samlar alla förbättringsmöjligheter på samma ställe: medarbetarförslag, kundsynpunkter, avvikelser och incidenter. Tanken är att systemet ska vara ett nav i förbättringsarbetet.

Ganska kort efter lanseringen började flera svenska storbolag att använda sig av System C2 och 1999 blev konsultbolaget uppköpt av ett börsbolag. Det skar sig med Lars Nilssons bild av sig själv som “människoingenjör”, då han styrdes så mycket av sina värderingar och att arbeta nära människor. Han beslutade sig för att ihop med kollegan Håkan Nilsson köpa loss hela konceptet System C2 och starta ett eget managementbolag.
– Sedan började allt snurra på och vi valde att ta vår egen medicin och certifiera oss enligt ISO-standerna 9001, 14001 och 27001. Vi ifrågasatte det konventionella sättet att ta fram processer och rutiner på och ville skapa ett ledningssystem som både var enkelt att ta till sig och hålla levande. Under certifieringsrevisionen menade revisionsledaren att vi hade världens tunnaste ledningssystem. Utmärkelsen Svensk Kvalitet mottog vi 2016.
Idag utgörs företaget av åtta medarbetare. Planen är att växa långsamt, när och om behoven uppstår. Många av företagets kunder arbetar globalt och är framstående inom sina respektive fält.
– Det tvingar oss att ständigt vara på tårna och högpresterande i leveransen och i diskussionerna. Det är ju väldigt många som påverkas av det vi gör. En av de största vinsterna med C2 är att man kan rapportera in både avvikelser och incidenter, men också förbättringarna. Om en myndighet granskar ett företag och frågar “har ni verkligen gjort det här” kan det vara svårt att redogöra för det – där kommer C2 in och gör det spårbart – det syns svart på vitt att man faktiskt har gjort det man påstår.
Inga stuprör i framtiden
Det vanligaste problemet som kunderna formulerar när de kontaktar C2 management är att de behöver bli bättre på att målsätta sitt förbättringsarbete och skapa delaktighet hos alla på företaget.
– Om man jämt sätter upp mål som man inte når, då har man en förbättringsresa att göra. Många chefer stannar vid ambitionen att ha med sina medarbetare på förbättringsarbetet, men lösningen är att de ska känna att de verkligen gynnas av en förändring. Annars blir inte motivationen varaktig.

På frågan om vad han anser är framtiden inom kvalitetsområdet är han först tyst en stund. Vi promenerar ut runt Observatoriet ett halvt varv innan svaret levereras med ett brett leende på läpparna. Ett av de största problemen i branschen har alltid varit att definiera vad förbättringsarbete och kvalitetsutveckling faktiskt är, och definitionerna har allt som oftast skett i stuprörsprocesser.
– Jag tror att man måste arbeta mer tillsammans. Inte uppfinna hjulet på nytt. Förut fanns det några nyckelroller på en arbetsplats som satt på all viktig kunskap och därmed all makt. Så ser det inte ut idag. Förbättringsarbete behöver bli en större del av alla chefers uppdrag, men det ingår tyvärr inte alltid i ledarskapsutbildningar. En chef kan lätt känna sig ensam, men det behöver inte vara så för alla arbetar ju med samma sak – oavsett om det handlar om att öka lönsamheten, minska antalet avvikelser eller minska ledtider.
Kvalitetsarbetet har accelererat världen över de senaste decennierna. Kan branschen få växtvärk? Lars Nilsson är övertygad om att så inte är fallet.
– Nej jag tror faktiskt inte att man kan växa för fort. Det finns en jättehäftig utvecklingspotential inom förbättringsarbete de kommande åren. Vi får bara hänga med och se möjligheterna i det hela!
Fakta
Fem nycklar för att lyckas med förbättringsarbetet
1. Sätt ett mål för antal genomförda förbättringar.
2. Involvera alla att fånga upp problem/möjligheter.
3. Ett enkelt systemstöd.
4. Visualisera och prata om förbättringar på möten.
5. Fira resultat tillsammans.