Grundskolechefen: Så kan skolpersonalens kvalitetsarbete stärkas

Förbättringsarbete I dagarna startar skolpersonalens interna utvärderingsarbete runtom i landet. Analyserna ligger sedan till grund för kommande läsårs undervisning. Hur skapar man engagemang och meningsfullhet hos lärarna och hur säkerställer man att fokus läggs på rätt frågor? Kvalitetsmagasinet har pratat med Peter Bragner, grundskolechef i Stockholms stad, om hur kvalitetsarbetet kan säkras.

Grundskolechefen: Så kan skolpersonalens kvalitetsarbete stärkas
Peter Bragner, grundskolechef i Stockholm stad.

När de sista horderna av lättade elever springer ut på skolgården börjar en fundamental del av skolpersonalens uppdrag. Det systematiska kvalitetsarbetet. Utmaningen som många rektorer och skolchefer handskas med idag är att skapa ett engagemang hos de anställda, vilket i sin tur kräver att lärarnas APE-utvärderingar (en utvärderingsstruktur som står för ”Alla, par, enskilt”, red anm.) och underlag känns betydelsefulla.

– Vi får inte ösa energi på att göra fel saker för då får vi ingen förbättring alls. Vissa saker är viktigare än andra och just kvalitetsarbetet bör vara en central sak, för det handlar i grunden om resursfördelningar och den enskilde elevens rätt till lärande, säger grundskolechefen Peter Bragner.

Strikt fokus på det påverkbara

Han brinner för att få ut ett systematiskt kvalitetsarbete i skolans kapillärer som han uttrycker det, så att det får en reell betydelse och kommer bort från floskelträsket. Risken är annars att lärarna avfärdar utvärderingsmomentet som helt irrelevant för deras kall och uppgift. Enligt Peter Bragner handlar lösningen om att lägga sig på rätt nivå och hitta rätt sorts frågeställningar. Man ska bara vara delaktig i att utvärdera de områden man faktiskt kan vara med och påverka.

– Jag förstår att det finns en tveksamhet inom flera yrkesgrupper i skolan när det kommer till den här typen av arbete, då de ibland får i uppgift att analysera saker de inte ens arbetar med. En lågstadielärare kan idag få betygsresultat från årskurs nio som denne sedan ska sätta sig in i och analysera, i stället för att få fokusera på hur just dennes undervisning påverkar läsförmågan hos barnen, säger Peter Bragner.

Hur utvärderingsarbetet i början av sommaren ser ut rent konkret skiljer sig mycket åt. På vissa skolor fokuserar man på ett gemensamt lärande inom arbetslagen, på andra skolor är utvärderingen helt individuell. I de värsta fallen lämnas varje lärare ensam med en lunta utskrivna resultat från Skolplattformen – med den luddiga frågeställningen ”vad tänker ni om det här?”.

Enligt Peter Bragner stjäl den typen av uppgift tid och energi från några få viktiga knäckfrågor: Hur upplever eleven undervisningen och övrig skolverksamhet? Hur ser lärandet ut för enskilda elever i förhållande till den undervisning som har bedrivits? Har det varit kvalitativt för alla elever eller mest konstruktivt för en viss grupp elever? Först när de frågorna har besvarats kan man gå vidare till själva förbättringstänket.

– Iterationen ska vara ett normalläge under hela läsåret som man sedan bara skalar upp i den sista utvärderingsfasen. Det måste ligga löpande, och det måste ligga på rätt nivåer, säger han.

Orden har betydelse

Det är också viktigt för skolchefer att påminna sig om språkets betydelse. I Stockholm stad kallar man de dialoger som tjänstemännen har med skolpersonalen för resultatdialoger. Peter Bragner misstänker att det är en kvarleva från 90-talet som var hårt präglat av new public management och ett kvantitativt mål- och resultatfokus.

– Jag försöker driva att vi ska kalla dessa dialoger för kvalitet- och utvecklingsdialoger i stället. Det är ju det vi ska prata om. I stället blir det en väldigt kvantitativ resultatrapportering som är så pass aggregerad att det blir ganska ointressant, säger Peter Bragner.

Han anser att ett utmaningsområde för hela skolvärlden är att inte låta kvalitetsarbetet bli alltför linjärt, det vill säga inte nöja sig med att utvärdera, analysera, och slutligen sätta in en förbestämd åtgärd – utan snarare dröja sig kvar vid problemformuleringen och analysmomentet.

– Det finns en utpräglad norm om vad skola är och ska vara. Utmanar man den normen blir man lätt ifrågasatt, men i själva verket är det ju just att våga pröva nytt som leder till förbättring.

Om man vågar stanna kvar i den undersökande fasen ökar chanserna för att man ska hitta långsiktiga lösningar. Peter Bragner lyfter Malmö stad som en förebild.

– Där har man inte en verksamhetsplan utan flera åtagandeplaner. Om man ser att något med undervisningen inte riktigt lirar som det ska så fördjupar man ner sig i det och skapar ett åtagande kring själva undersökningen – innan man skapar ett aktivitetsåtagande.

Förutsättningar för högre kvalitet

Även om Stockholms stad har mycket kvar att lära är skolvärlden mer processinriktad än tidigare, förklarar Peter Bragner. När det gäller datadrivna processer står man snarast inför ett lyxproblem: det finns kopiösa mängder att använda sig utav. Betygsdata, närvarodata, föräldraenkäter, lärarenkäter, och mycket mer. Här blir utmaningen att balansera hårda data med skolans mjuka värden. Hur mäter man exempelvis nivån av demokrati och jämställdhet i klassrummen?

– Att vi mer än någonsin lyfter upp undervisningskvalitet som en viktig del av vårt arbete är ett framsteg. Det faktum att vi börjar använda rätt terminologi för det arbete vi gör tror jag kommer att leda till att fler förstår värdet av det, avslutar Peter Bragner.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste