Hållbar utveckling börjar i det lilla

Inom de flesta verksamheter talas det idag mycket om hållbarhet. Ett aktivt hållbarhetsarbete börjar bli allt viktigare för dagens företag och organisationer.

Den stora frågan är dock hur man ska gå till väga för att utveckla en verksamhet i en mer hållbar riktning. Debatten kännetecknas i stor utsträckning av ett starkt fokus på de miljökonsekvenser som en verksamhet orsakar samt behovet av att bromsa och eller förändra konsumtion. Därigenom är utgångspunkten hela tiden fokuserad på vad jag kallar ett makroperspektiv, det vill säga att verksamhetens hållbarhet betraktas ur ett utifrånperspektiv.

Utöver detta så upplever jag att bilden av vad hållbarhet egentligen står för vanligen är mycket begränsad i den debatt som pågår i media.

För att förstå hållbarhetsbegreppets innebörd och omfattning tycker jag att det är naturligt att vända sig till FN. Sedan länge har FN definierat begreppet och satt upp tydliga mål för hållbarhetsutvecklingen på vår planet. FN:s definition av hållbarhet utgår vanligen från Bruntlandrapporten som togs fram på 80-talet, vilken utgår från tre huvuddimensioner: Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Något som ger en insikt om hållbarhetsarbetets omfattning och komplexitet.

Uppenbart blir att det i många fall kan föreligga starka motsatsförhållanden då man arbetar med hållbarhet. Exempelvis finns en betydande risk att ekonomisk hållbarhet påverkas negativt om världen snabbt bromsar konsumtionen för att öka den ekologiska hållbarheten. Vilket som i sin tur skulle kunna leda till sämre social hållbarhet genom ökad arbetslöshet och ekonomiska kriser. Slutsatsen är då att det är väl så viktigt att påverka konsumtionsmönster som att bara minska konsumtionen. Exempelvis anses betydande hållbarhetsförbättringar kunna ske om vi väljer att köra elbilar istället för bilar framdrivna av fossila bränslen. Givetvis förutsatt att el och batterier kan produceras på ett hållbart sätt.

Genom att studera FN:s 17 hållbarhetsmål erhåller man en än djupare förståelse för hållbarhetsbegreppets omfattning och innebörd. Om man reflekterar en stund över dessa mål inser man hur många oerhört viktiga områden utgör en grund för en framtida hållbar utveckling, samtidigt som förståelsen avseende svårigheterna att påverka denna ökar. För att kunna bedriva en sund sådan utveckling tror jag det är viktigt att skapa en ny utgångspunkt för hur vi arbetar med hållbarhet i våra organisationer. Genom att bara studera situationen utifrån ett makroperspektiv är det svårt att uppnå de avgörande förändringarna samtidigt som ett ensidigt sådant perspektiv lätt leder till ett ”vi och dem”-tänkande och en jakt på miljöbovar.

Det jag personligen efterfrågar är ett mycket starkare mikroperspektiv på hållbarhetsarbetet, det vill säga att vi i större utsträckning utgår från vad som sker inne i en verksamhets processer. Ytterst handlar driften av en verksamhet om att skapa värde för dem denna finns till för, det vill säga verksamhetens kunder.

Vi vet idag att denna förmåga inte är speciellt optimerad i de flesta organisationer. En mängd resurser förbrukas helt i onödan som följd av dålig kundförståelse, ineffektiva processer, förekomst av brister och fel, etcetera. Omfattande slöserier förekommer överallt runt omkring oss som följd av detta. Själv har jag tillbringat många år med att studera och forska avseende kvalitetsbristkostnader och har då tydligt lärt känna denna sida. Ett resursslöseri som skulle kunna elimineras och ligga som grund för en sund och hållbar utveckling.

För att lyckas med detta krävs en kundorienterad verksamhetsutvecklingsstrategi med rötterna i ett genuint förbättringsarbete. Hållbarhetsarbetet måste knytas samman med kvalitet, det vill säga förmågan att möta kundernas behov och förväntningar. Här blottas fantastiska möjligheter att verka för en god utveckling. En utveckling som gynnar alla hållbarhetsdimensioner. Idag finns mycket kunskap om hur kundorienterad verksamhetsutveckling och förbättringsarbete bör bedrivas. Detta måste dock ges en mycket mer central position i våra företag och organisationer. Det handlar om ett nytt sätt att leda och driva en verksamhet på. Något som vi som arbetar med kvalitetsfrågor länge varit medvetna om. Genom att integrera kvalitets- och hållbarhetsarbete hoppas och tror jag att förståelsen för detta kan öka.

Själv arbetar jag mycket med just denna fråga. Inom International Academy for Quality som är vår globala organisation för samordning av kvalitetsarbetet har vi en stark agenda för denna utveckling. Då vi dessutom är knutna till FN öppnas spännande möjligheter att skapa bättre förståelse. Om några veckor kommer vi att hålla ett seminarium på europanivå i Bled i Slovenien där bland annat jag kommer att lyfta denna diskussion. Just nu sitter jag dessutom och arbetar fram en ny kurs på detta tema som jag ska hålla om en månad i Stockholm. Som vanligt upplever jag att jag själv lär mig massor genom att arbeta med att försöka få andra att förstå. Vill du veta mer om mina funderingar så kolla gärna på min privata blogg www.larssorqvist.com där jag skriver en del om bland annat hållbarhet.

Lars Sörqvist
Vd, Sandholm Associates
Docent, Kungliga Tekniska Högskolan