Han utvärderar beredskapen för ”den värsta sortens elände”

Efter identifikationen med id-handling blir vi informerade om att lokalen är ett skyddsobjekt, och fotografering är endast tillåtet på en liten avgränsad yta i entrén. Säkerhetsrutinerna är minutiösa, och det är som det ska vara.

Jim Kronhamn är chef på enheten för strategisk analys och utvärdering vid verksamheten för analys av civil beredskap, på MSB. Han har en mycket speciell typ av utvärderingsarbete på sitt bord.

– Vårt fokus ligger på elände i den högre delen av skalan av allt som kan ske Sverige. Alltså det som kan tänkas hända här under en kris eller ett krig, säger han.

Inga ansvarsutkrävande utvärderingar

Enheten tar fram kunskapsunderlag och gör analyser på hur väl samhället står rustat inför alltifrån stora översvämningar till terrorattentat. Utgångspunkten är dels potentiella hot, dels vilka sårbarheter som finns inom samhällets alla instanser.

– Vi gör breda systemanalyser där vi tittar på hur hela samhället kan hantera en viss typ av hot. Hur funkar det med energiförsörjning, transporter, elektronisk kommunikation? Och hur skiljer det sig åt på olika platser i landet? Detta gör vi utifrån ett systemperspektiv där vi till exempel tittar på olika ledningsstrukturer och hur duktiga olika aktörer är på att prioritera och samarbeta, säger han.

I dagsläget fungerar MSB alltså mer som en slags koordinator snarare än en krisledande myndighet.

– Utöver systemanalyserna gör vi behovsdrivna utvärderingar för att få kunskapsunderlag inför framtida reformer. Det är alltså inte ansvarsutkrävande utvärderingar som vi gör för att trimma processer, säger han.

Känsliga analyser och slutsatser

Hur kvalitetssäkras då dessa avgörande utvärderingsprocesser? Genom att man utvärderar utvärderingsprocesserna såklart!

– Det har vi gjort genom att ta hjälp av en oberoende instans som har sett över våra utvärderingsprocesser. Vi har en vetenskapligt grundad metod som vi håller oss till när vi utvärderar, och sättet vi arbetar på är väldokumenterat, säger Jim Kronhamn.

Väldokumenterat men i många fall sekretessbelagt, tillägger han. Det ligger i en beredskapsmyndighets natur att inte skylta med de analyser man gör av samhällsskyddet.

– Exempelvis om vi undersöker vad det finns för eventuella problem inom energiförsörjningen vid en potentiell krissituation, då måste vi vara väldigt försiktiga med det materialet. Våra svagheter blir ju en slags ”blueprint” för en motståndare.

Svårt att testa kvaliteten

De slutsatser som MSB drar kring sekretessbelagd information får en väldigt begränsad spridning. Den kommer egentligen bara beslutsfattare till dels. Där skiljer sig myndighetens utvärderingar och analyser från annat kvalitetsarbete förklarar Jim Kronham.

– Ofta vill man kanske få stor spridning av sina kvalitetsaspekter, för att utvecklas mer och öka samverkan. Och vi lyder under offentlighetsprincipen och ser till att så mycket som möjligt är öppet, men allt som rör rikets säkerhet måste beläggas med sekretess, säger han och tillägger:

– En annan sak som är ganska unikt för vårt kvalitetsarbete är att eftersom vi utgår från riktigt allvarliga scenarion så är det händelser som sker väldigt sällan, eller som aldrig har inträffat i Sverige. Därför kan det vara svårt att veta om beredskapen håller en god kvalitet. Samhället är så pass komplext att det är svårt att förutse vilka svagheter en motståndare skulle angripa och hur, säger han.

För att ändå få fram olika sannolika scenarion lägger strategerna pussel med olika samhällskomponenter, och drar linjer mellan punkterna. På så sätt får de fram ett större system och kan planera motståndskraften och beredskapen utifrån den bilden.

– Vi har haft ett vilande civilt försvar i Sverige under många år. Nu har man återupptagit arbetet med full kraft. Det är nya rutiner som ska föras in i ordinarie processer, och många människor som ska rekryteras till att arbeta med de här frågorna. Jag tror att det kommer ta några år innan allt verkligen sitter.