Hans kall i kristider: sprida organisationsforskning på rätt nivå

Många pratar fel språk

Stefan Söderfjäll upplever att den outtalade forskningsnormen länge har varit att man ska fokusera på forskningen, skriva vetenskapliga artiklar, och kommunicera med andra forskare.

– Att bedriva undervisning och tillgängliggöra forskningen så att den kommer samhället till godo – det har varit nedprioriterat. Lyckligtvis håller det synsättet på att ändras, men det sker för långsamt, säger han.

Inpräntade organisationskulturer tar tid att förändra, så även i forskarvärlden. Stefan Söderfjäll tycker bland annat att det fortfarande tar alldeles för lång tid att kommunicera ut forskningsbaserad kunskap till allmänheten. Dessutom tränas inte forskare i att ”prata med bönder på bönders vis”.

– Den här forskningen växer ändå och hamnar därmed kanske högre upp på företagens dagordning. Men om chefer har blivit bättre i sitt ledarskap som en följd av all ledarskapsforskning – det vågar jag inte uttala mig om, säger han.

Tillämpning måste uppvärderas

I vissa fall uppstår en falsk självbild förklarar han, om man som ledare tror att det räcker med att läsa en undersökning om vad som utgör ett gott ledarskap – men sedan inte praktiserar det man har tagit del av.

– Jag tror det finns en stor risk att man känner sig klar och nöjd för tidigt.

I december gav Stefan Söderfjäll och författarkollegan Simon Elvnäs ut boken Kära ledarskap där de bland annat adresserar frågan om forskningsbaserade fluffiga begrepp som trycks ut i organisationer – utan att ta hänsyn till om medarbetarna hinner bearbeta dem. Eller utan att ta reda på om cheferna och arbetsledarna ens besitter grundkunskaper i ämnet.

– Man klär in ledarskapsteori i vacker skrud och kommer med massa avancerade tilläggsord. Det heter neuroledarskap, transformerande ledarskap, eller självledarskap, till chefer som inte ens vet vad ledarskap är, säger han.

Stefan Söderfjäll vill lyfta tillbaka implementeringen till basnivå. När man ska tillämpa en god organisationspsykologi i praktiken måste man tillåta sig att förenkla budskapen, för chefer och medarbetare har tillräckligt mycket att göra ändå, förklarar han.

I kristider växer behovet

Om man inte förstår ett begrepp riskerar ”kejsarens nya kläder”-situationen att uppstå. Det vill säga att man börjar slänga sig ett klatschigt ledarskapsepitet, men i realiteten låter bli att förbättra styrningen för att man helt enkelt inte vet hur man ska gå till väga.

I tider av ekonomisk kris och med fullskaliga krig i vår nära omvärld, ökar behovet av ett stabilt ledarskap och en trygg företagskultur förklarar Stefan Söderfjäll.

– Allting ställs på sin spets när det är kris och människor är stressade eller oroliga. Ett bra chefskap får ännu större betydelse, och ett dysfunktionellt chefskap blir ännu mer skadligt – detsamma gäller arbetsklimatet. Därför måste mitt kår fråga sig: ”Hur kan den här forskningen göra faktiskt nytta”?