Här är de nya standarderna för bättre tillgänglighet

Det är flera olika tillgänglighetssatsningar som ligger till grund för det nya standardiseringsarbetet. Det nya uppdraget kring tillgänglighetsdirektivet knyter ihop dessa.

För knappt tio år sedan kom en standard gällande informations- och kommunikationsteknik för offentlig upphandling.

Den standarden kunde i delar kopplas till ett webbtillgänglighetsdirektiv som trädde i kraft som svensk lag för några år sedan. . Ytterligare en tillgänglighetsstandard sattes för två år sedan om upphandling av byggdmiljö och tillgänglighet. Utöver detta kom ett uppdrag som gick ut på att ta fram en standard för processerna bakom att nå tillgängliga produkter och tjänster. 

– Vi på MFD ser potentialen i att det under den här perioden kommer utvecklas krav som täcker de allra flesta situationer man kan tänka sig när det gäller tillgänglighet, säger Hans von Axelson, utredare vid Myndigheten för delaktighet.

Stort användningsområde

I Sverige ligger det största fokuset just nu på ett antal produkter och tjänster som ska tillgängliggöras till 2025. Men kraven kan även användas för andra produkter och tjänster som ska vara tillgängliga enligt upphandlingslagarna och strukturfonder, som ett sätt att visa att man lever upp till de generella tillgänglighetskraven. 

– De räcker inte med de existerande standarderna för att på ett bra sätt visa att man lever upp till EU:s tillgänglighetsdirektiv, därför behöver vi ytterligare tre standarder, säger Hans von Axelson.

De tre nya standarderna berör tillgängligheten till bland annat supporttjänster, icke-digital information om produkter och tjänster, och slutligen tillgängligheten till nödkommunikation. Totalt kommer det att bli sex standarder, när de tre första standarderna har reviderats och de tre nya har tagits fram.

Branschen behöver delta

Revideringarna av de tre övergripande standarderna ska vara klara 2025. De två nya standarderna kopplade till arbetsprocesser och supporttjänster ska vara klara 2026 och standarden kopplad till nödkommunikation ska vara klar 2027. 

– Den sistnämnda är lite beroende av vad som händer med de övriga standarderna. En utmaning i det här arbetet att det är ett så pass komplext område. Kraven hänger ihop med varandra men standarderna har sina specifika syften. Det är viktigt att man lyckas synka dem och andra EU-krav, säger Hans von Axelson.

Ytterligare en utmaning är att få med rätt intressenter i arbetet. I Sverige kan funktionshindersorganisationer som vill vara med i omställning söka medel för detta, men det är utmanade att få med den övriga branschen.

–  Branschen behöver förstå att vårt uppdrag inte bara omfattar personer med funktionsnedsättning. Det här handlar snarare om hur man ställer om sin verksamhet och sina produkter för att fler ska kunna använda dem, säger Hans von Axelson.