Här är grundskolans nya kvalitetssystem

Tanken med det nya nationella kvalitetssystemet är att det ska jacka in i det som redan görs, men där olika enheter har kommit olika långt i sin kvalitetsarbetes-resa.

– Vi har haft bestämmelserna om kvalitetsarbete i ganska många år nu och ändå är det ett område som man får ganska mycket kritik från Skolinspektionen på. Det är också ett bekymmer, som möjligtvis beror på det här, att skolans likvärdighet hela tiden försämras, säger hon.

God grund för fortsatt utbildning

Det nya nationella kvalitetssystemet ska skapa en gemensam utgångspunkt. Kvalitetssystemets översta nivå är de nationella målsättningarna, det finns en målsättning för varje skolform och för fritidshemmet. Ett exempel på hur de lyder är målsättningen för grundskolan: ”varje elev får en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden samt ger en god grund för fortsatt utbildning”.

Det bryts sedan ned i delmål för olika delar av skolan som därefter mäts med hjälp av olika indikatorer.

Delmålen beskriver områden som har stor påverkan på kvalitet och likvärdighet. Samma områden återkommer i delmålen för många skolformer. Följande områden återfinns i samtliga eller många skolformer och fritidshemmet:

• Trygghet i skolan,
• ledning, stimulans och stöd,
• språklig förmåga,
• matematisk förmåga samt
• kunskapsutveckling.

– Indikatorerna bygger sedan på den data som redan finns i form av nationell statistik samt skolenkäten, så det krävs ingen ny data för att göra det här. Till kvalitetssystemet hör också uppgifter om verksamhetens förutsättningar. 

Hon fortsätter:

– I början försökte vi använda dessa förutsättningar som indikatorer till olika delmål, men vi insåg ganska snabbt att många av förutsättningarna, som till exempel andelen behöriga lärare är faktorer som påverkar många delområden. I stället valde vi då att lyfta ut dessa uppgifter och lägga dem som en egen del av systemet.

”Många lite undrande”

Vad har ni fått för reaktioner under den dialog med huvudmän som pågått under arbetet?

– I början var många lite undrande. Men när man fått se det tagit form under tiden så har jag fått väldigt positiva reaktioner från många av de 600 huvudmännen. Väldigt många förstår ändå idén med ett nationellt system, säger hon.

Hon berättar att ”kvalitet i skolan har varit oändligt svårt. Vad skapar kvalitet? Vad påverkar kvalitet?” Den definition som funnits har handlat om hur väl man uppfyller målen och att man ska jobba med kontinuerlig utveckling. 

– Det har varit en ram, men det säger ju inte så mycket om hur man vet när man har kvalitet. Det här nya är ett försök att enas kring delmål och därefter kan man jobba vidare med analys och förbättringar. Till kvalitetssystemet finns också faktorer för framgångsrik skolutveckling som beskriver processer som kontinuerligt behöver pågå i verksamheterna och som, om de fungerar väl, kan bidra till kvalitet och likvärdighet och till att de utvecklingsinsatser man arbetar med blir framgångsrika.

Precis. För man kan ju inte stanna i indikatorerna!

– Man måste ju gräva i vad vissa resultat beror på. Om man får dåliga mattebetyg i en grupp så kanske det inte räcker med att skicka matteläraren på kurs. Det kanske beror på andra orsaker och då måste medicinen sättas in på rätt ställe. Vi har också tagit fram framgångsfaktorer för att lyckas med kvalitetsarbetet i skolan och allt det här ska tillsammans hjälpa skolorna att göra det svåra kvalitetsarbetet lättare.

Hur mycket har Skolinspektionen som stundtals varit kritiskt till skolans kvalitetsarbetet varit inblandad i framtagandet av det nya nationella kvalitetssystemet för skolan?

– De har definitivt varit med i arbetsgrupper under hela processen. Sen får vi ju se vad de säger när det blir granskningar. När det blir tydligare vad som ingår i kvalitetsarbetet så blir det nog lättare för dem också att berätta vad som varit bra i en skolas kvalitetsarbete och vad som varit mindre bra.