I rapporten ”Sveriges nya geografi” har Swecos samhällsanalytiker räknat på hur förändrade flyttmönster under pandemin kan påverka kommunernas befolkningsutveckling till år 2030. Om trenden håller i sig visar scenariot att 125 000 personer fler beräknas bo i landsbygdskommuner, i och omkring mindre tätorter och i pendlingskommuner utanför större städer.
Hemmajobbare i teams-städer väcker liv i landsbygden
Offentlig verksamhet
Landsbygden är på väg att bli vinnare i spåren av pandemin, enligt en färsk rapport från Sweco. Runt om i landet uppstår så kallade teams-städer som fylls av hemmajobbare, medan många större orter utarmas och förvandlas till snooze-städer.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
För 62 kommuner kan till och med en negativ befolkningsutveckling vändas till befolkningstillväxt. I topp ligger Norberg i Västmanland, där beräkningar som gjordes innan pandemin indikerade att befolkningen skulle minska med 21 procent mellan 2021 och 2030. Men i det nya scenariot ser kommunen istället ut att få en befolkningstillväxt på 3 procent.
Kommuner måste se över sina planer
Sweco betonar därför vikten av att de kommuner som förväntas få en stor förändrad befolkningstillväxt nu ser över sina planer inom områden som förskola, skola, äldreomsorg och bostadsförsörjning. Även näringslivets etableringsplaner och regionernas planer för sjukvård och kollektivtrafik kan komma att påverkas.
– Det är avgörande att agera utifrån aktuella prognoser och planera för en hållbar samhällsutveckling, säger Helena Liljegren, chef samhällsanalys och strategi på Sweco i en kommentar.
Storstäderna och de flesta större städer förväntas visserligen fortfarande få betydande befolkningsökningar. Men i många fall förutspås en avsevärt lägre tillväxt jämfört med prognoserna före pandemin.
– Om flyttmönstren håller i sig öppnar det upp för en mer balanserad samhällsutveckling där växtvärken hos kommuner med kraftig tillväxt mildras och kommuner som kämpar med minskande befolkning kan fokusera på utveckling istället för avveckling. På det här viset kan förändrade flyttmönster utgöra en grund för beslut kopplade till hållbar samhällsutveckling, säger Helena Liljegren.
Teams-städer fylls med liv
En faktor som påverkat tillväxt- och utvecklingstrenderna i kommunerna är de stora investeringarna som gjorts i digital infrastruktur, enligt Sweco. Det har också bidragit till ett fortsatt stort intresse för distansarbete även efter pandemin.
I rapporten myntar Sweco begreppet teams-städer, som är kommuner som har en relativt hög andel invånare sysselsatta inom ”distansvänliga” branscher samt en högre andel utpendlare än 80 procent av alla kommuner. Dit hör pendlingskommuner som till exempel Danderyd, Härryda och Vellinge som nu fylls med hemmajobbare, där det tidigare varit tyst och tomt dagtid.
Den här utvecklingen ställer nya krav på kommunerna, menar Sweco.
– När fler vistas i en kommun under dagtid påverkas elanvändning, avfallshantering, hur länge barn är på förskola och fritids med mera. Det kan också skapa förutsättningar för olika typer av näringslivsetableringar som satellitkontor, restauranger och butiker. Det här är något som kommunerna behöver ta hänsyn till i samhällsplaneringen, säger Helena Liljegren.
Större orter blir snooze-städer
Det kan samtidigt innebära att storstäderna får vidkännas ett tapp dagtid på många kontorsanställda som fortsätter jobba hemifrån delar av arbetsveckan. Därmed blir storstadens utbud ”snoozat”, vilket påverkar allt från lunchrestauranger till fastighetsbolag, enligt Swecos rapport.
– Det här förändrar också hur kontorslokaler nyttjas och det blir en utmaning för många företag att dimensionera kontoren rätt, konstaterar Helena Liljegren.
Bland snooze-städerna märks främst Stockholm, Göteborg och Malmö, men också mellanstora städer som Lund, Karlstad, Borlänge och Helsingborg.