Hitta rätt tajming för problemlösning

Vi har biologiska klockor som styr vår dygnsrytm och påverkar vår tajming. Vår hjärnkapacitet förändras också under dagen och skillnaden mellan topp och botten kan vara stor. De flesta av oss når toppen av vår förmåga under förmiddagen. Sedan ”börjar våra mentala vakter tröttna” och analysförmågan avtar. Standardprov som elever besvarat på förmiddagen visar bättre resultat än de som besvarats på eftermi

ddagen. Läkaroperationer efter lunch är mer riskfyllda än de på morgonen.

Vi upplever alla dagen i tre stadier – t
opp, dal och återgång, och ca 75 procent av oss i den ordningen. Men ”ugglorna”, som ofta omfattar konstnärer, uppfinnare och tonåringar, upplever den i en närmast omvänd ordning – återhämtning, dal, topp.

Den negativa effekten av dalarna kan dämpas med kortare pauser. Skolor där eleverna fick en halvtimmes rast före ett prov fick en rejäl förbättring av resultaten. Effekten är motsvarande för vuxna. Domar som fällts på morgonen var mildare mot den åtalade än de som fälldes på eftermiddagen. Detta mönster bröts när återhämtningspauser infördes mellan domarna. På ett sjukhus som införde korta gemensamma pauser med checklistor innan operationer minskade misstagen markant på eftermiddagen.

Ät lunch

Lunchpausen är också viktig. Den ska inte ätas vid skrivbordet med mobilen vid sidan. En klok arbetsgivare förbjuder därför skrivbordsluncher och uppmanar sina anställda att ta en ordentlig lunchpaus som helst också innehåller en gemensam promenad.

En tupplur efter lunch förbättrar den kognitiva förmågan och mentala hälsan. Ta gärna en kopp kaffe innan tuppluren. Effekten av den spanska siestan vilar alltså på vetenskaplig grund. En del företag har därför infört tupplursutrymme för sina anställda.

Ta reda på din egen dagsrytm, förstå dina uppgifter och välj rätt tidpunkter för att lösa dom – och låt inte triviala sysslor, som att skriva mejl, störa din topperiod.

Använd toppen

Om du är chef, lär dig förstå mönstren och låt medarbetarna utnyttja sin topp klokt. När en bilfabrik anpassade sitt schema efter arbetarnas dygnsrytm ökade produktiviteten och nöjdheten. Och tänk efter hur du bokar mötestider. Bortse inte från vilken typ av möte det är, om människor behöver vara analytiska och om det är ”lärkor” eller ”ugglor” som deltar.

Tillämpa också tajming på gruppantropologi. Det finns klara bevis för att samhörighet skapar stark motivation. Forskning visar att körsång ger en känsla av mål och mening och cancerpatienter som sjunger i kör har uppvisat bättre immunförsvar. Uppmuntra därför olika gemensamma aktiviteter.

Jag instämmer i Pinks slutkommentar: ”Jag trodde att lunchraster, tupplurar och promenader var förströelser. Nu vet jag att de är nödvändiga. Jag trodde att tajming var allt. Nu tror jag att allt är tajming.” Oberoende av om du är ”lärka” eller ”uggla”, ung eller äldre, arbetstagare eller arbetsgivare rekommenderar jag dig starkt att läsa boken.

Bengt Klefsjö

Proffesor, Luleå Tekniska Universitet

Daniel H. Pink (2018). NÄR. Vetenskapen om perfekt tajming. Volante Förlag, 285 sidor, ISBN 978-91-88659-61-3