Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Hög digital mognad – men arvet tynger

Offentlig verksamhet Den digitala mognaden ökar inom offentlig sektor. Samtidigt finns ett digitalt arv och gamla strukturer som begränsar möjligheterna till storskaliga effekter, framgår av årets ”Statusrapport – digital mognad i offentlig förvaltning”.

Hög digital mognad – men arvet tynger
Det digitala förändringstrycket inom skolan är högt. Foto: Stock Adobe.

2015 tog regeringen beslutet att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Som mätmodell används Dimios (Digital mognad i offentlig sektor) som tagits fram av forskare vid Göteborgs universitet och som utifrån ett flertal parametrar visar på de offentliga organisationernas förmåga att realisera nyttan med digitaliseringen.

Johan Magnusson, docent, SCDI.
Johan Magnusson, docent, SCDI.

– Det är den första mätmodellen i sitt slag som är byggt på vetenskaplig grund och som har ett annat fokus än de flesta andra modeller. Tyngdpunkten ligger på organisationernas förutsättningar att kunna dra nytta av digitaliseringen snarare än på faktiska investeringar, som till exempel antal kilometer nedgrävd fiberkabel, förklarar docent Johan Magnusson vid Swedish Center for Digital Innovation , SCDI, ett forskningscentrum med forskare och lärare från Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Framkant internationellt

I årets upplaga av ”Statusrapport – digital mognad i offentlig förvaltning”, som bygger på Dimios, redovisas resultat från sammanlagt 29 svenska offentliga organisationer, framförallt kommuner, men även regioner och myndigheter. Av rapporten framgår att den digitala mognaden i offentlig sektor ökat med sex procentenheter till 47 procent sedan fjolårets mätning.

– Det är ett bra resultat och ger en tydlig fingervisning om att vi ligger i framkant internationellt. Men om det betyder att vi är bäst i världen är svårt att svara på. Olika länder använder olika mätmetoder, konstaterar Johan Magnusson.

Två dimensioner

Det som är unikt för den svenska modellen är att den bygger på två dimensioner – digital förmåga respektive digitalt arv. Digital förmåga handlar om organisationens förmåga att förstå, fånga och förändra på basis av digitala möjligheter. Digitala arvet däremot bygger på tidigare fattade beslut och underliggande strukturer som antingen hindrar eller möjliggör digital handlingskraft.

– Generellt ser vi en stark ökning inom området digital förmåga. Det betyder att offentlig sektor sedan förra mätningen har arbetat målinriktat med att ta kontroll över olika digitala projekt. Därmed har de också skapat förutsättningar för att öka nyttan med digitaliseringen, säger Johan Magnusson.

Digitalt arv

Problemet är att många organisationer sitter fast i digitala arv och gamla strukturer som blir ett sänke och begränsar möjligheterna att utnyttja digitaliseringen fullt ut.

– Det vi ser är att organisationerna satsar mer på att förstärka sin digitala förmåga än på att komma till rätta med sitt digitala arv. Det är fullt förståeligt med tanke på kostnaderna, men riskerar också till att det bara blir en massa kosmetiska förändringar. För att kunna uppnå storskaliga effekter krävs radikala förändringar i de underliggande strukturerna, betonar Johan Magnusson.

Stort förändringstryck

I rapporten finns även fördjupad analys av hur olika kommunala förvaltningar utvecklats digitalt. Forskarna har kunnat identifiera tydliga skillnader mellan olika typer av förvaltningar, där socialförvaltningar och utbildningsförvaltningar särskilt utmärker sig genom att de saknar tillräckliga förutsättningar för att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Enligt Johan Magnusson handlar det inte om att de utpekade förvaltningarna har en lägre digital mognad – snarare tvärtom. Det digitala förändringstrycket utifrån med krav på effektivisering, automatisering och nya tjänster till medborgarna är så högt att förvaltningarna trots långt driven digitalisering har svårt att leva upp till kraven.

– Med rapporten får beslutsfattarna därmed svart på vitt om vilka förutsättningar som behöver komma på plats för att digitaliseringen ska ge störst nytta – att det är just socialförvaltningarna och utbildningsförvaltningarna som behöver prioriteras, säger Johan Magnusson.

Coronakrisens effekter

Flera rapporter vittnar om att coronakrisen bidragit till att digitaliseringen på kort tid tagit jättekliv inom flera delar av offentlig sektor.

– Det vi kan se är att många verksamheter börjat skjuta från höften och är beredda att ta lite större risker än annars, påpekar Johan Magnusson.

Men om detta kommer att ge avtryck i ett ännu bättre resultat i nästa års mätning är för den skull inte säkert, menar han.

– Det stora digitala förändringstrycket kan tvärtom göra att de offentliga organisationerna blir varse sina begränsningar och att bristerna i den digitala infrastrukturen nu kommer upp till ytan, säger Johan Magnusson.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.