Högskolan vill ta mer ansvar för livslångt lärande

Kompetensutveckling I en föränderlig tid blir det livslånga lärandet en allt viktigare del av arbetslivet. Vid Mittuniversitet pågår sedan 2019 ett projekt med ambitionen att finna en bra modell för hur högskolor kan spela en större roll för detta lärande.

Högskolan vill ta mer ansvar för livslångt lärande
Peter Öhman, professor i företagsekonomi, utvecklar en modell som stöttar fortbildning. Foto Torbjörn Bergkvist.

Peter Öhman, professor i företagsekonomi och centrumledare vid Centrum för forskning och ekonomiska relationer, CER och är en av dem som initierat projektet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Vi startade detta som ett pilotprojekt med stöd av Vinnova. Vi vände oss först till företag inom bank och försäkring, eftersom vi hade ett uppbyggt nätverk där, men meningen är att modellen ska kunna användas av alla branscher, berättar

Traditionellt har universitet och högskolor haft rollen att utbilda unga människor och sedan lämna dem, fortsätter han. Vidare fortbildning har varit en fråga för arbetsgivarna.

– Vi vill utmana det tankesättet. Med sociala och tekniska nätverk och användarvänligt teknikstöd erbjuder vi återkommande kortare utbildningar på 1,5 högskolepoäng.

Max en vecka

Redan från start fann man att de korta utbildningsmodulerna var att föredra. En vecka, alltså en kurs på totalt 40 timmar, är vad de flesta tycker sig kunna avvara i tid, men har man möjlighet går det bra att bygga på med flera enveckasmoduler. Studietakten är 20 procent.

Läs även om försäkringsbolaget If som deltar i projektet.

De flesta kurser som har erbjudits har handlat om förändringsledning och verksamhetsutveckling.

– Men på sikt är tanken att vi i den här modellen ska kunna ge vilka kurser som helst, som företagen behöver, säger Peter Öhman.

Konkret uppgift

Deltagarna har inför kurserna uppmanats att ta med sig en konkret uppgift att arbeta med, från sitt eget företags eller sin organisationsverksamhet, ”bring your own data”, som det kallas.

– Det har varit tydligt att ju mer genomtänkt och välplanerad den har varit från början, desto större nytta har man haft av utbildningen. Vi har också sett att det är bra om man är minst två från varje verksamhet, så att man har stöd i varandra. Det har varit klart flera avhopp från företag som bara skickat en deltagare.

Ett exempel på en väl fungerande uppgift var ett företag som övervägde att expandera verksamheten till en annan ort, berättar han vidare. Högst konkret förändring av verksamheten, som blev en bra uppgift att arbeta med.

Kurserna var tänkta att ha kursstart med fysisk närvaro på Mittuniversitetet eller de andra lärosäten man samarbetar med, Högskolan i Kristianstad och Uppsala universitet. I övrigt arbetar man flexibelt och via digital undervisning, och coronan kom att göra hela paketet digitalt. En gemensam kursstart och kursslut är dock fortfarande obligatoriskt för varje kurs.

Forskar löpande

– Vi har gott stöd av universitetets rektor, och har hela tiden haft uppgiften att också forska på och utvärdera den egna verksamheten. Och då har vi sett en sak som vi borde ha arbetat mer med redan från början – att verksamheterna behöver ha en strategi för att ta tillvara medarbetarnas lärande. Det är ju en investering, och den ska ju gynna organisationen och inte stanna på individnivå.

För att stötta företagen i detta har utbildningarna nu kompletterats med en seminarieserie på webben. Att skicka en medarbetare på kurs och sedan inte fråga efter hur den nya kompetensen kan gynna organisationen har varit alltför vanligt på många håll traditionellt, men i det livslånga lärande man nu bygger en modell för ska kompetensen tas tillvara som en ny tillgång i företaget, understryker Peter Öhman.

Nya typer av verksamheter har successivt kommit in, även offentliga arbetsgivare. Till halvårsskiftet är det Vinnovastödda pilotprojektet slut, men Peter Öhman och hans kolleger är inriktade på att fortsätta.

– Vi letar finansiering internt och har hört oss för med de företag och verksamheter vi har arbetat med om hur de ser på att betala för den här modellen för livslångt lärande – kanske i form av en årsavgift, där man får tillgång till kurser för många medarbetare.

Fakta:

Projektet BUFFL ((Branschutveckling hos banker och försäkringsbolag genom flexibelt livslångt lärande) har stöd av Vinnova och startade 2019. Mittuniversitetet samarbetar med Uppsala universitet och Högskolan i Kristianstad om att erbjuda utbildningar som krävs för att hantera ett föränderligt arbetsliv.

Ambitionen är att utveckla en nationellt användbar modell för utbildning för yrkesverksamma inom alla typer av branscher som behöver sådana kompetenser som kan hjälpa dem att hantera ständiga förändringar och där det flexibla lärandet för både individer och organisationer är i fokus.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.