De påhittade personerna utgav sig för att vara intresserade av att flytta till kommunen och ställde frågor om hur processen fungerar när man väljer skola för sina barn i kommunen.
Vänligare respons
Forskarna som skickade e-posten varierade brevens språkkvalitet samt användarens namn och yrkestitel. I vissa e-postmeddelanden användes en yrkessignatur som signalerade hög utbildning.
Syftet var att undersöka om tjänstemännens respons skilde sig åt beroende på avsändarens bakgrund.
Det visade sig då att kommunadministratörerna gav de högutbildade avsändarna mer information och vänligare respons än de avsändare som signalerade en lägre utbildning.
– Att lågutbildade diskrimineras kan bland annat bero på att de associeras med sociala problem och större ekonomiska kostnader, kommenterar Per Adman, en av rapportförfattarna.
Etnisk diskriminering
Förekomsten av etnisk diskriminering undersöktes också. Men där gav resultaten ingen tydlig bild av att det förekommer, vilket rapportförfattarna förklarar med studiens begränsade omfattning.
– I en demokrati ska alla behandlas lika av statliga och kommunala tjänstemän. För att kunna bekämpa diskriminering är det viktigt att veta så mycket som möjligt om dess karaktär och ursprung, säger Per Adman.
Det behövs ytterligare forskning om under vilka omständigheter diskriminering särskilt förekommer, menar han.
– Kan en stressig arbetsmiljö exempelvis öka risken för att tjänstemän särbehandlar olika samhällsmedlemmar? Det ska vi undersöka i kommande studier, förklarar han.
publicerad 16 september 2020