Hon föreslår mindre detaljstyrning och mer tillit

– I grunden handlar det om att förbättra kvaliteten och att ta vara på de begränsade resurser vi har. Vi behöver bli bättre på att ta hand all den kunskap och kompetens som finns hos både medarbetare och verksamheterna. Men också på att fånga upp kunskap från brukarna och medborgare som verksamheterna finns till för. Att lägga för mycket resurser på att administrera är inte det bästa sättet att få fram nya innovationer.

På vilket sätt bidrar tillitsstyrning till kvalitetsutvecklingen i offentliga verksamheter?

– Det handlar om att i grunden förstå vilka verksamheterna finns till för och vad brukarna har för behov. Detta kräver stora öron hos verksamheterna och ett systematiskt arbete för att fånga in förbättringsförslag.

Hur mogen är de svenska offentliga verksamheterna för tillitsbaserad styrning? Hur långt har man kommit idag?

– Det ser så väldigt olika ut. Men det jag verkligen har slagits av under mina två år är vilka lovande initiativ det finns ute i landet och insikten verkar väldigt stark att vi inte kan fortsätta detaljstyra uppifrån och ned hur jobbet ska göras. Insikten och viljan är väldigt stor men att sedan omsätta det i det vardagliga arbetet tar lång tid.

Vilken styrmodell du än har är det människorna som gör verkstad av det hela. Du kan hålla på och skruva i en styrmodell hur mycket dom helst men om du inte jobbar aktivt med medledarskapet förändras ingenting.

Vad har ni mött för kritik mot tillitsstyrning under utredningarbetet?

– Vi är väldigt tydliga med att det inte handlar om att sluta styra och det är inget fritt valt arbete. Kritiken vi möter är att det finns risker som att alla inte är lika duktiga, har goda intentionerna eller kunskapen. Ja det till och med finns dem som har dåliga avsikter. Men det handlar inte om att sluta styra och kontrollera, tvärtom är kontroll en viktig förutsättning för att detta. Tillitsbaserad styrning är absolut ingen pendelrörelse till icke-kontroll. Utan det är en kontroll som bygger på dialog med dem som granskas.

Vad händer nu när betänkande är lämnat?

– Vi har varit inriktade på kommuner och landsting. Nu börjar vi blicka framåt på statliga myndigheter som vi ska rikta in oss på helt på till hösten 2019 och vi har redan nu planerat in aktiviteter tillsammans med myndigheter och forskare.

Fakta
Tillitsdelegationens uppdrag är att stötta offentlig sektor att gå från detaljstyrning till så kallad tillitsbaserad styrning. Men syftet är även att bidra till kvalitetsutvecklingen och ett ökat kundfokus i offentliga verksamheter. 

Tillitsdelegationens betänkande är i form av en handbok som ska ge stöd och inspiration. Tillsammans med betänkandet släpps en forskningsantologi (SOU 2018:38) där 23 forskare berättar om de tolv studier som de har ansvarat för, men också om forskningen. Båda dessa volymer är avsedda som hjälp till verksamheter i offentlig sektor som vill ändra sin styrning.