Inga produkter i varukorgen.
Gruppen lågavlönade växer inte – men utgörs alltmer av kvinnor och utrikesfödda
Social hållbarhet
Låglönesektorn har inte vuxit i Sverige, trots att andra samhällstrender pekar på att så borde ske. Däremot utförs det lågavlönade arbetet i allt större utsträckning av grupper som redan är utsatta på arbetsmarknaden. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
Det är den svenska lönebildningsmodellen som hindrar låglönesektorn från att växa, det menar forskare från Göteborgs universitet efter att ha undersökt undersökt låglönesektorns utveckling i Sverige från 2005 till 2020.
RUT-avdrag och förändringar i LAS har gjort det enklare att anställa personer på tidsbegränsade kontrakt. Det har också blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa vilket har påverkat medlemsantal och därmed fackens inflytande.
Okvalificerade jobb ersätts inte av AI
En vanlig prognos gällande den teknologiska utvecklingen är att exempelvis AI ska slå ut enkla och okvalificerade arbeten. Men verkligheten ser annorlunda ut menar forskarna.
– Många av de jobb vi kan se försvinna är inte de allra lägst betalda utan snarare de som befinner sig i mitten. Det är jobb inom industri och produktion som är ganska rutinartade, men där anställda historiskt sett haft ganska goda löner, säger Patrik Vulkan, en av tre forskare bakom studien, i ett pressmeddelande.
För att fånga utvecklingen för gruppen låginkomsttagare har forskarna prövat flera olika definitioner av låginkomsttagare. Siffrorna kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar och databasen LINDA. Inom internationell forskning definieras låglönearbete som att man tjänar 60 procent av medianlönen. När man räknar in de som jobbar deltid och liknande är det också vanligt att räkna upp deras löner till heltidslöner.
– Men det speglar egentligen inte verkligheten eftersom många faktiskt jobbar deltid. Vissa har också osäkra jobb och arbetar inte hela året utan kanske några månader åt gången. Vi ville få fram siffror som bättre visar de faktiska lönerna, kommenterar Patrik Vulkan.
Svenska modellen effektiv
Oavsett variabler har forskarna fått fram samma resultat: gruppen lågavlönade i Sverige har inte vuxit under de senaste decennierna. Enligt forskarna är det ett tecken på att den svenska lönebildningsmodellen, där löner förhandlas mellan arbetsgivare och fack, har haft en viktig betydelse för att minska lönegapen.
– Låglönegruppen har inte vuxit trots alla åtgärder som gör att den borde ha gjort det. Det säger något om hur den svenska modellen fungerar. Givet att politiker och andra makthavare vill värna låglönearbetares villkor och position på arbetsmarknaden är det ett system som är viktigt att bevara.
Gruppen har alltså inte blivit större, men forskarna ser en annan oroväckande trend.
– I slutet av vår mätperiod består gruppen i större utsträckning av kvinnor, unga, lågutbildade, personer med utomeuropeisk bakgrund och personer som jobbar deltid eller har tidsbegränsade anställningar. Det är alla faktorer som kännetecknar grupper som redan är rätt utsatta på den svenska arbetsmarknaden.
– Det är en oroande utveckling. Det gör att gruppen får allt sämre möjligheter att hävda sin rätt och att den svenska arbetsmarknaden blir mer segregerad, kommenterar Patrik Vulkan.
