Husbygget som aldrig blir riktigt färdigt

Kvalitetshusets modell är enkel och pedagogisk i uppbyggnaden och anpassad för ett väl strukturerat vård-och patientorienterat förbättringsarbete. Den är dessutom möjlig att vidareutveckla efter vårdenhetens specifika behov och önskemål. På Habo-vårdcentral har den legat som underlag för kvalitetsarbetet. Hela personalstyrkan på 50 personer är delaktiga i det arbete som nu pågått i fem år.

När Kjell Lindström utvecklade modellen studerade han de hinder som kan finnas när ett kvalitetsarbete påbörjas. Han fann att det ofta var svårt att formulera relevanta mätbara mål och att det kunde finnas brister vid uppföljning och återkoppling.

För att förhindra sådana falluckor ansåg han det viktigt att kvalitetsarbetet blir systematiserat och strukturerat och att den dokumentation som sker är okomplicerad och tydlig.

En viktig faktor är att alla i personalgruppen inser nyttan av ett förändringsarbete, att de blir involverade och delaktiga i processen. Minst lika viktigt är det att avsätta tid till kvalitetsarbetet även om arbetsbelastningen uppfattas som tung.

På Habo-vårdcentral avsätts numera minst en timme per vecka inom den ordinarie arbetstiden. Mycket är vunnet om arbetet med kvalitetshöjning är möjlig att genomföra inom relativt rimlig tidsram, att det är fattbart och roligt och att lönsamhetsaspekterna lyfts fram.

Kvalitetshusets struktur

Kvalitetshusmodellen består av tre delar; kvalitetsarbetets struktur, formulering av mätbara mål och ett uppföljningssystem.

Husets grund, väggarna och taket och innehållet i huset är strukturdelen.

Som grund för kvalitetsarbetet finns patientperspektivet med byggstenar bestående av patientbemötande, patientens behov av information och sekretess.

Husets väggar symboliserar verksamhetens organisation. Där ingår bland annat samverkan internt och externt, fortbildning och dokumentation. Ett gott patientarbete ökar när organisationen fungerar väl.

Personalens kompetens, förutsättningar och den ekonomi enheten har att tillgå är modellens tak.

Innehållet i Kvalitetshuset slutligen består av den verksamhet som bedrivs inom vårdenheten med behandling, prevention, rehabilitering för att endast nämna några områden. Där ligger även byggstenar med olika sjukdomsgrupper inskrivna, till exempel, stroke, hjärtsvikt och astma.

– Vi har forskat om hjärtsvikt på Habo-vårdcentral, på en annan vårdcentral som också arbetar med kvalitetsarbete enligt samma modell har man tagit sig an astma. Kunskaperna förmedlas emellan de olika vårdcentralerna. När vi hjälper varandra blir vården enhetligare, säger Kjell Lindström.

I och med att strukturen är så pass tydlig möjliggör det att personal och patienter kan komma med synpunkter på förändringar och ge förslag till kompletteringar. En sjukvårdsenhets kvalitetsarbete måste också genomsyras av ett medvetet miljöarbete och strävan efter en god arbetsmiljö. Det blir den friska luften som kommer in huset, den skapar värme och trivsel och alla får ta del av den.

Vikten av mätbara mål

I Kvalitetshusets andra del ingår det att formulera mätbara mål. För att formulera målen krävs det en analys av hur situationen är när Kvalitetshuset ska införas. De mål som formuleras i personalgruppen bör vara realistiska och möjliga att uppnå. Få, men mätbara och genomförbara mål är klokt att ha som utgångspunkt. På Habo-vårdcentral har ett av målen varit lättillgänglighet för patienterna, ett annat att mål är att hjärtpatienter ska ges bättre vård.

– Man kan ha olika mätbara mål, vi gör exempelvis en patientenkät varje år för att mäta om patienterna har blivit vänligt och kunnigt bemötta. Vi får veta om de är nöjda med den information de fått och om de haft möjlighet att påverka och varit delaktiga i utformningen av vården, säger Kjell Lindström.

– Ett förändringsarbete tar tid, samstämmighet måste råda med delarna i strukturen och med målen. Idéer måste tas tillvara oavsett vem som kommer med dem. Vi på Habo-vårdcentral ser att vår arbetsmiljö successivt har förbättrats, berättar Kjell Lindström. Sjukvården är hierarkisk uppbyggd, men med kvalitetshusmodellen innebär det att organisationen plattas ut. Vi har lyckats bryta den traditionella maktstrukturen. Det innebär för oss att alla yrkeskategorierna har lika stort utrymme att påverka och ta ansvar för det arbete som pågår.

Uppföljning av kvalitetsarbetet

I den tredje delen av Kvalitetshuset ingår uppföljning. När målen uppställts utarbetas en mall för hur de senare ska följas upp. Mätning bör inte ta allt för lång tid, enkelhet eftersträvas även där.

När man exempelvis ska mäta tillgänglighet utgår man ifrån vissa parametrar som, vad (ska granskas), vem (har ansvaret), hur (vilken metod), när (hur ofta) och vart (rapporteras det). De svar och synpunkter som framkommer vid mätning ligger sedan som underlag för förbättringar.

Problemlösare

–Vi har uppnått de flesta av målen på Habo-vårdcentral, vad vi ska ta itu med framöver är miljöarbetet med bland annat återvinning. Kvalitetshuset löser inte alla problem men enkelheten i modellen gör att det blir lättare att se problem och brister, konstaterar Kjell Lindström.

En fördel med Kvalitetshuset är att när en vårdenhet är inne i en intensiv fas med hög personalomsättning kan modellen ligga i träda, medan den vid en lugnare fas med stabilitetet inom personalgruppen kan intensifieras i arbetslaget. En annan fördel, som Kjell Lindström ser är att strukturen, målen och uppföljningen kan förändras i takt med att nya medicinska rön kommer och att både patienter och personal kan påpeka när nya förbättringar och förändringar måste ske.

Kvalitetshusmodellen används idag på 100-talet vårdcentraler i Sverige och den är även möjlig att överföra på sjukhuskliniker.

Innehållet i modellen går att anpassa alltefter de specifika krav och behov en verksamhet har. En mödravårdscentrals struktur, mål och utvärdering ser annorlunda ut än de på en rehabiliteringsenhet. I modellen finns flexibilitet, vilket är en viktig förutsättning för att ett kvalitetsarbete ska lyckas.