Industriföretagen kortar sina globala värdekedjor

– Trenden med offshoring har avbrutits och vänts till sin motsats, konstaterar Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, som organiserar närmare 4 500 företag.

Rapporten bygger visserligen på data fram till 2020, det vill säga tiden före pandemin. Men Mats Kinnwall är övertygad om att utvecklingen fortsatt i samma riktning under och efter pandemin.

– Inte ens EU:s inre marknad visade sig ju fungera godtagbart under pandemin. Fordonsindustrin exempelvis fick stänga under flera veckor efter att underleverantörskedjorna klippts av, säger han.

Kommersiella överväganden

Enligt Mats Kinnwall finns det flera anledningar till att värdekedjorna kortats ned och blivit mindre globala. Det bottnar bland annat i rent kommersiella överväganden.

– Samtidigt som svenska företag effektiviserat sin produktion genom ökad automatisering och robotisering har arbetskraftskostnaderna i låglöneländerna successivt ökat. Därtill kommer att konsumenternas krav på hållbarhet har ökat. Produktionen ska helst vara lokal och långa transporter är ingenting som uppskattas, säger han.

Rysslands krig mot Ukraina har även tillfört ytterligare en dimension och bidragit till att företagen av säkerhetsskäl flyttat produktionen ”närmare kroppen”.

– Det fanns en gång i tiden goda skäl till att företagen flyttade ut sin produktion till underleverantörer utomlands. Men då måste man också kunna lita på att värdekedjorna håller. Både pandemin och Ukrainakriget har visat sårbarheten med långa värdekedjor. Att korta värdekedjorna har blivit en slags försäkring mot oönskade omvärldshändelser, konstaterar Mats Kinnwall.

Single sourcing skapar problem

Men även rent politiska beslut har fått många företag att agera. Det märks bland annat i synen på Kina, som tidigare var ett intressant land för offshoring.

– Nu har företagen över lag blivit försiktiga på grund av en ökad politisk osäkerhet i Kina, säger han.

Ett problem som gör det svårt att öka motståndskraften har att göra med så kallad single sourcing, det vill säga att företag inom vissa segment är beroende av ett fåtal leverantörer. Det taiwanesiska företaget TSMC exempelvis är världens största tillverkare av halvledare och står för 52 procent av världsproduktionen.

– Det vore naturligtvis önskvärt att mycket av den produktionen diversifierades och kunde flyttas närmare de svenska företagen. Men i dagsläget är det omöjligt, förklarar han.

Även utvinningen av sällsynta jordartsmetaller och mineraler är i händerna på ett fåtal leverantörer.

– Men här har Sverige stora tillgångar som i takt med ökad efterfrågan kan bli intressanta att utvinna, konstaterar Mats Kinnwall.

Ännu kortare värdekedjor

Kommer de globala värdekedjorna att bli ännu kortare framöver?

– Det finns en hel del som talar för det. Företag fortsätter sträva efter att bättre kunna kontrollera leveranser och undvika risker som naturkatastrofer, väpnade konflikter, social oro och stöld av intellektuellt kapital. Därtill har det kommit risker som pandemier som stänger ned produktion och skapas flaskhalsar i leveranser och ökade geopolitiska spänningar till följd av kriget i Ukraina, säger Mats Kinnwall.

Även om företagen på goda grunder försöker minska sårbarheten i sina värdekedjor är den minskade världshandeln ingenting som Mats Kinnwall ser positivt på.

– Global handel och global arbetsfördelning är faktorer som lyft vårt välstånd under hundratals år tillbaka. Men det som nu får företagen att agera i motsatt riktning bygger på ett försäkringstänk och försäkringar kostar. Det blir sämre välståndsutveckling globalt, men det är ett pris som vi måste betala för att slippa hamna i besvärliga situationer, sammanfattar han.