Industrin inspirerar till effektiv sjukvård

Vem har inte suttit 40 minuter i telefonkö för att komma fram till sjuksköterskan på vårdcentralen, eller väntat ett halvår för att få besöka en specialist. Köerna inom sjukvården är många och långa, något som brukar förklaras med brist på personal och pengar. Men långsamma vårdköer går att avhjälpa genom en effektivare arbetsorganisation och här har vården mycket att lära av industrin. Sten-Olof Gustavsson har lång erfarenhet av organisationen inom industrin och har de senaste åren fått ett fördjupat intresse för arbetsstrukturerna inom vården. Medan industrins arbetsflöden förändrats dramatiskt under de senaste 30 åren har strukturerna inom vården varit relativt fasta. Inom industrin är det nu kundfokus och snabbhet som gäller och enligt Sten-Olof Gustavsson finns det en stor lärdom att dra av den utveklingen.

Kan bli effektivare

– Trots av vård och industri har helt olika verksamhetsområden kan många av de moment som effektiviserar industrin också appliceras på vårdens yttre organisation. Några exempel kan vara hur man organiserar väntetider och kösystem, de interna transporterna och planeringsverksamheten, säger Sten-Olof Gustavsson.

På institutionen för arbetsorganisation vid Chalmers tekniska högskola vill man nu inleda samarbeten med olika vårdenheter. En kirurgavdelning har hittills studerats närmare och där hade industrin har en hel del att bidra med, speciellt när det handlade om planeringsarbeten och om att korta arbetsflödena inom vården. På kirurgavdelningen var det exempelvis många operationer som sköts upp någon timme på grund av att läkaren var på rond. Operationssalarna var uppbokade och resten av personalen fick vänta.

– Här kan en bättre tidsplanering göra arbetet mer effektivt. Dessutom kan man ifrågasätta om det är rationellt att en läkare som själv har ansvar för tre till fyra patienter behöver vara med på en genomgång där kanske 30 patientfall tas upp, konstaterar Sten- Olof Gustavsson.

Lång ställtid

På den undersökta kirurgavdelningen tog det också mellan en halv dag och åtta timmar att städa upp efter en operation, något som på industrispråk brukar kallas för ställtid. Att korta ned denna skulle ge en kraftigt ökad kapacitet och det är den här typen av förbättringar Sten-Olof Gustavsson menar att industrins arbetssätt kan bidra med.

– Vad gäller det medicinska, interna arbetet så har vi absolut ingen kunskap att komma med. Det är när det gäller den yttre organisationen vår erfarenhet kan komma väl till pass och den är inte oviktig, menar han. En effektivare arbetsstruktur leder indirekt till bättre vård.

Köer

Ineffektiva upphandlingsprocesser och långa köer är andra problem som vården har att tampas med. Vården skulle kunna göra gemensamma upphandlingar för att få lägre priser på exempelvis transporter och administrativt material och därmed vinna pengar till annat. Långa köer skulle kunna kortas genom ett effektivare kösystem där vissa led i organisationen plockades bort. En person med ont i knät skickas inte sällan från vårdcentral till röntgen och från röntgen tillbaka till vårdcentralen och därifrån till en ortoped som tar nya röntgenbilder. Syftet med alla leden är att sortera och prioritera, men enligt Sten-Olof Gustavsson innebär de bara en massa onödigt arbete. Fallen skulle kunna sorteras direkt hos ortopeden och mycket tid för annat friläggas.

Tomma operationssalar

Han vänder sig också mot hur budgeten planeras på ett års basis inom vården. Om pengarna tar slut i december genomförs inga fler operationer förrän i januari då avdelningen fått nya pengar. Operationssalarna får stå tomma och oanvända.

– Det här är rena vansinnet. De fasta kostnaderna för en operation, exempelvis den för personal och utrustning står för 80 procent av de totala utgifterna. Ju fler operationer som genomförs, desto billigare blir varje ingrepp och desto bättre blir förtjänsten på vårdpengarna. I jämförelse med industrin skulle en bilfabrik aldrig sluta att producera fordon bara för att man uppnått det förväntade resultatet innan året var slut, säger Sten-Olof Gustavsson.

Han tycker också att treskift kunde vara något för vården när det handlar om ingrepp som kräver dyr apparatur. Inom industrin stänger man inte av det kostsamma maskineriet klockan fem på eftermiddagen utan fabrikerna går dygnet om oavsett dag eller årstid. På så sätt får man också ut det mesta möjliga av pengarna.

– Det är dumt att minska på personal för att spara pengar när man istället kan bli mer effektiv, produktiv och få en billigare vård genom att förbättra arbetsorganisationen, hävdar Sten-Olof Gustavsson.

Ägande

Han tror att många av vårdens problem bottnar i en intern prissättning och att det saknas ett äkta affärsförhållande. Samma organisation är både köpare säljare av vårdtjänsterna, något som leder till ineffektivitet. Sten-Olof Gustavsson skulle gärna se att det förändrades, men medger att det skulle vara svårt att få igenom politiskt.

Än så länge är institutionen för arbetsorganisation på Chalmers bara i början av sina studier av vårdorganisationer, men på de ställen man studerat har förändringsförslag från teknologerna mottagits på ett bra sätt.

– Det gäller att jobba i små steg och skapa ett förtroende och jag är övertygad om att vi har mycket att bidra med, säger Sten-Olof Gustavsson.